Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
472 LITTERATURANMÄLAN
mit ur fläcken, är just, att den antingen velat gå mot strömmen
eller också alldeles negligerat det storartade arbetet inom exe-
getiken. Detta har bl. a. haft till följd, att studerande, som
satt sig något djupare in i de nyare exegetiska spörsmålen,
känt sig såsom på en främmande mark, utan möjlighet att finna
några förbindelselinjer med hvad de förut inhämpat, när de
kommit till dogmatiken och etiken. Skall en ändring till det
bättre inträda häri, så måste uppenbarligen den systematiska
teologiens målsmän upprätthålla sambandet med den för all
teologi grundläggande exegetiska forskningen.
Ett sådant arbete från den systematiska teologiens sida
måste gifvetvis få sin betydelse äfven för exegetiken själf. Och
häri se vi den andra betydelsefulla förtjänsten i professor B:s
arbete. Vi ha för vår del länge, länge haft en känsla däraf,
att man inom den exegetiska forskningen så att säga icke sett
skogen för träd. Med en energi och en outtröttlighet, hvartill
man icke lätt finner ett motstycke inom hela den teologiska
forskningen, med undantag möjligen af dogmhistorien, har man
kastat sig på de litterärt-kritiska problemen, sökt att in i aflägsna,
ofta långt borta i Babel och andra semitiska eller indoeuropeiska
länder, belägna källor finna rötterna till många bibliska begrepp
och föreställningar m. m. Ett sådant arbete är nu förvisso
nödvändigt, endast på den vägen får man verkligen se, hvad
Guds historiska uppenbarelse till Israel inneburit. Men ett
sådant uteslutande rent historiskt intresse kan dock ej i längden
tillfredsställa forskningen; det har haft och har sin tid och sin
betydelse. Men det måste kompletteras med ett arbete, som
tager sikte på de stora, för kristligt lif och kristligt tankear-
bete grundläggande hufvudtankarna, som ibland skymts undan
i den stora ifvern för detaljundersökningarna. Och just i denna
riktning vill förf. arbeta.
Man kan nu fråga, i hvad afseende en sådan framställning,
som den förf. gjort, kommer att skilja sig från hvad man hos
oss förr kallat biblisk teologi. Det bästa svaret härpå får
läsaren naturligtvis genom att skaffa sig arbetet och själf se
efter. Men ett par ord må dock här yttras till ledning för den
intresserade. Skillnaden ligger naturligtvis först däri, att läsaren
här får en historisk inblick i de bibliska begreppens utveckling
— vi tänka närmast på Gamla Testamentet, där förf. hunnit längst
i sin framställning. Men därnäst röjer sig olikheten däri, att
det här icke är fråga om ett blott och bart protokplliserande
af de bibliska författarnes tankar, utan ock om ett värderande
af dem, hvarigenom läsaren får tillfälle att bevittna, huru inom
Israel själft gamla tankar, som en gång voro fyllda af lif och
kraft, till sist blefvo tomma på lif, ja rent af farliga för lifvets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
