Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATURANMÄLAN 47 »
lenterna har förf. själf bemött (se Zeitschrift fur die neutestairu
Wissenschaft, Heft 3, 1908) genom att påpeka, att han ej afsett
att lämna ett lexikon till LXX helt eller delvis utan endast
ekvivalenter d. v. s. paralleler, genom hvilka båda språkens,
ord i fråga om betydelse täcka hvarandra. Att man vid be-
stämmandet af, hvad som här är att anse ss. ekvivalent, lätte-
ligen kan taga miste och att förf. här kan hafva tagit fel, vill
han ej bestrida.
Det behof, som sedan länge hos studerande gjort sig känn-
bart efter ett nytt lexikon till det grekiska Nya Testamentet,
torde denna ordbok kraftigt bidraga till att afhjälpa, om den än
icke kommer att fylla behofvet af ett uttömmande lexikon för
fackmannen. Carl Strömman.
J. Thulin: Vad alla borde veta om Gustav-Adolfsför-
eningen. Minnesskrift på uppdrag av de svenska Gustav-Adolfs-
föreningarne utgifven till 75-årsfesten. LundT G. W. K.
Gleerups förlag. 1907. 142 s. 8:o. Pris 1 Jer. 25 öre.
Länge ha vi saknat en framställning på vårt språk af Gustaf-
Adolfsföreningens historia och arbetsmål. Denna brist är så
mycket egendomligare, som föreningen på grund af både sitt
namn och sina sträfvanden kan hafva anspråk på att vinna ett
särskildt deltagande af svenska kristna. Visserligen är läget
för oss icke detsamma, som för våra tyska trosbröder, som änmi
alltjämt måste kämpa den stora striden för sin tro mot en till
lifskraften förnyad och skickligt opererande romersk katolicismr
men själfva denna strid synes ju innerligen böra beröra alla dem,
som vilja räkna andlig slägtskap med Gustaf Adolf. Behofvet
är nu lyckligtvis och — det kan strax sägas — äfven på mycket
lyckligt sätt fylldt af det arbete, hvars titel vi här ofvan återgifvit.
Förf. kallar sin skrift Vad alla borde veta om Gustav-
Adolfsföreningen. Hans förebild är närmast Pastor Oskar Panks
år 1904 utgifna Was Jedermann vom Gustav-Adolf-Ver ein wissen
sollte. Men man bör därför icke tro, att han är slafviskt be-
roende af denna öfversiktliga framställning; han visar sig vara
väl förtrogen med hela den rika litteratur, som i Tyskland
uppvuxit omkring föreningen. Som en icke ringa förtjänst hos
arbetet bör det också betecknas, att det på slutet innehåller
en utförlig förteckning öfver föreningslitteraturen. De, som
ha lust att sysselsätta sig med föreningens historia likaväL
som de, hvilka för föredrag eller predikningar söka efter upp-
lysning angående någon särskild sida af föreningens arbete,
finna här en förträfflig vägledning. En ännu större förtjänst
är, att förf. som det 6:te kapitlet i sin bok upptagit en
redogörelse för Gustaf-Adolfsföreningssaken i Sverige. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
