Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48 HJALMAR HOLMQUIST
fartyget af en engelsk kryssare på spaning efter sjöröfvaren;
engelsmannen tog i mörkret svensken för sjöröfvaren och afsköt
en bredsida, innan misstaget häfdes. När slutligen fartyget
nalkades London, måste det på grund af pesten i Sverige ligga
i karantän i sex veckor; några svenskar, som seglat ut från
London i en jakt, öfvertalade emellertid S. att följa dem in.
Han blef upptäckt, anklagad och räddad från galgen endast
genom vänners bemedling och med förklaringen, att alla, som
gjorde om saken, skulle undergå straffet.
Så var emellertid S. framme i London och kunde börja sina
studier. Vid denna tid, när samfärdseln länderna emellan var vida
mindre än nu, ägde naturligen en utrikes studieresa mera
ingripande betydelse för den personliga utvecklingen. S. kom ock
till England vid en märklig tidpunkt. Det var »den lärda tiden»,
naturvetenskapens uppvaknande till ett förut oanadt rikt lif,
med knappt ett år utan nya stora upptäckter, som lade grunden
på nästan alla områden för kommande århundraden. Vi skola
ock få * se, huru många olikartade impulser på kort tid
möta S. Till en början uppsökte denne ej eller åhörde de
berömda vetenskapsmännen, enär han ej behärskade språket.
Han gick metodiskt och ihärdigt till arbetet genom att samla
sig ett bibliotek i matematik, ett antal instrument, såsom tuber,
prismor, mikroskop, Camera obscura etc, och framför allt genom
att studera arbetena af den man, som stod i den lärda tidens
centrum, Isac Newton; dennes förnämsta verk Philosophiae
naturalis principia mathematica (1687), i hvars tredje bok
Newton framställer sin berömda gravitationsteori, synes främst
hafva fängslat den unge svensken, och han uttrycker i ett bref
till Benzelius i okt. 1710 sin spänning att få se och höra den
store mannen.
Jämte de förberedande matematiska och språkliga studierna
använde ock S. den första tiden i London till att se sig om i
staden och taga reda på såväl dess sevärdheter som dess
kulturella och kyrkliga förhållanden; han röjde redan nu den
mångsidiga observationslust, hvilken sedan hela lifvet följde
honom och lät honom göra så många skarpsynta iakttagelser,
hvilka för en senare tid tett sig som profetiska. Det var också
en ingalunda blott i naturvetenskapligt utan äfven i kulturellt,
litterärt och religiöst afseende betydelsefull tid, under hvilken
han kom till England. Bland det första, som tilldrog sig hans
uppmärksamhet, var S:t Paulskatedralen, som kort efter hans
ankomst genom den berömde arkitekten sir Christopher Wreen
fullbordades och nu ansågs som ett af världens underverk, väldigt
stärkande engelsmännens själf känsla. I Westminster Abbey
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
