Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50 HJALMAR HOLMQUIST
engelska kyrkan till sitt fördärf ohjälpligt in i den politiska
motsättningen mellan tories och whigs; segrar vid valen blefvo
af kyrkomännen högre skattade än korsets triumfer (Wakeman:
History of the Church of England). Innan den
politiskt-ratio-nalistiska religionen alldeles tog öfverhanden i England, skulle
emellertid komma en kort kyrklig blomstringstid. De
högkyrkliga tories stärktes genom drottning Annas tronbestigning
1701; hon var af hela sin själ högkyrklig. Men då hon ej
kunde afskaka sig whigs’ välde, sökte hon långsamt
underminera det. Då whigs märkte, att makten började glida dem ur
händerna, sökte de skrämma sina motståndare genom ett hårdt
slag. De utvalde till offer en skränande högkyrkoman, d:r
Sacheverell. Han anklagades af underhuset formligen för
att hafva användt upproriska talesätt o. s. v. i sina
predikningar mot whigs. Rättegången blef oerhördt sensationell;
den höll som bäst på, när S. kom till London, och han
berättar i sitt första bref hem, huru hela staden är delad mellan
högkyrkliga och bredkyrkliga, som se på hvarandra med dödligt
hat, huru man på allas mun och vid hvarje gathörn blott
hör d:r Sacheverell, och huru hvarje boklåda öfverflödar af
pamfletter om hans sak. — Sacheverell blef visserligen
förklarad skyldig och såg väl bödeln bränna sina predikningar
midt för banken; men ej ens det whigska öfverhuset kunde
mer än nominellt fälla dom; i verkligheten segrade han enligt
allmänna uppfattningen. Högkyrkan och Sacheverell blef dagens
lösen. Londonpöbeln firade honom med lustbarheter,
dryckeslag och lusteldar; toryentusiasmen flammade upp öfver hela
riket. Drottningen kunde 1710 ändtligen få en toryministär och
majoritet i underhuset. Entusiasmen förde med sig ett
kraftigt uppvaknande äfven på det rent religiösa området under
högkyrklig ledning. De år S. var i England kännetecknades
just häraf. Slutna religiösa sällskap för bibelläsning, bön,
andakt, allmosegifvande bildades; gudstjänsterna upphjälptes,
kostnadsfria barnskolor inrättades. 1710 beräknades sällskapens
antal ensamt i London och Westminster till 42, däribl.
»sällskapet för främjande af kristlig kunskap», som blifvit ett af
de viktigaste organen för kristendomens och kulturens segertåg
öfver hela världen; nu väcktes för första gången till erkännande
engelska kyrkans skyldighet att sörja för det andliga behofvet
öfver hela det väldiga brittiska riket med dess kolonier. Många
flera exempel på den högt spända andliga lifaktigheten under
Annas sista regeringsår kunde anföras. Den fick emellertid
med hennes död ett brådt slut; »då kyrkklockorna 1714 ljödo
ut öfver landet för att fira Georg I:s tronbestigning, ringde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
