Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SWEDENBORGS FÖRSTA VERKSAMHETSPERIOD 59
12) Ett flygfordon eller möjligheten att hålla sig
sväfvande i luften och förflytta sig genom densamma.
13) Ett sätt att genom analys utröna människors
önskningar och effekter.
Oafsedt i hvad mån S. verkligen löst de problem,
som här framkastats (kalkylerna och ritningarna sände
han hem till fadern, men de befunnos efter hans hemkomst
vara b ortslarfvade), måste man häpna öfver, huru han äfven
här föregripit sin egen tid; man observere t. oex.
undervattensbåten, ångmaskinen, kulsprutan, luftskeppet etc. Åtminstone ett par
af sina idéer skulle han ock snart få tillfälle att omsätta i
praktiken, med förvånande resultat. — Bland de planer, åt hvilka
S. i brefvet från Rostock gaf uttryck, förtjänar äfven att nämnas,
att han ville i Sverige utgifva beskrifning öfver alla Pålhammars
uppfinningar med bifogande af äfven sina egna; det är första
uppslaget till den berömda Daedalus (se nedan). Från Rostock
flyttade S. snart öfver till Greiswald, där han tänkte att fortsätta sitt
naturvetenskapliga arbete. Men han fann snart, att »Greiswald är
venia sit verbis en ganska lumpen akademi». Däremot uttryckte
han sin önskan att träffa doktor Leibnitz och rekommenderade
till spridning i Sverige ett matematiskt arbete af Wolff; det
är första gången vi höra S. omnämna dessa män, af hvilka
särskildt den senare skulle på hans tänkande utöfva inflytande.
Christian Wolff var vid denna tid professor i Halle, där han
med utomordentlig framgång föreläste matematik och fysik,
men på sådant vis att från matematiken som grundval alla
vetenskaper, främst filosofien, skulle kunna uppbyggas. Att
bekantskapen med Wolffs skrifter redan nu gifvit S. impulser
synes framgå af vissa drag i den författarverksamhet S. snart
begynte.
Under vistelsen i Greiswald i väntan på läglig Öfverfart
till Sverige ägnade sig S. åter åt poesien. Under formen af
fabler, liknande Ovidii, behandlade han händelser i Europa från
de sista 14 å 15 åren; han tyckte sig på så vis kunna friare
besjunga äfven sitt fäderneslands mera betydande män och
kvinnor. Samlingen trycktes i Greiswald 1715 under titeln
»Camena Borea cum heroum et heroidum factis Indens». Den
var dedicerad till Gustaf Cronhielm, den sedermera kände
kanslipresidenten och kanslern för Uppsala universitet. Det
är en liten samling på 112 små sidor, nu ytterligt
sällsynt. Det var om dessa fabler riksrådet Anders Johan von
Höpken fällde det kända yttrandet, att Ovidius ej skulle hafva
tvekat att sätta sitt namn under dem. Fransmannen Matter
skattade dem däremot ej så högt utan uttryckte sin förvåning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
