Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SWEDENBORGS FÖRSTÅ VERKSAMHETSPERIOD 211
rätt spår; Unge och Emanuel befinnas försonade om ett par år;
Styfmodern, hvars hjärta under S:s frånvaro genom svågern
Unge bortvänts från honom, hade före sin död 1720 åter
omfattat honom med kärlek ända därhän, att hon ville
testamentera honom ensam sin förmögenhet i Starbobruket; endast med
svårighet lyckades biskopen på hennes sjukbädd öfvertala henne
att ihågkomma de andra barnen. Hon ordnade då saken så, att
Emanuel ensam skulle äga Starbo, men lösa ut syskonen,
hvilket ock skedde. Slutligen må påpekas, att biskopens omdöme
om Emanuel i själf biografien på 1720-talet vittnar om att hans
misstämning mot sonen aldrig varit djupgående eller
långvarig.
Under det att S. sålunda tog itu med utgifvandet af
Dse-dalus, hade han åtskilliga planer för egen räkning, hvilka han
diskuterade med Benzelius. Han funderade på att få en
professur i mekanik inrättad i Uppsala, hvilken han själf kunde
erhålla; han föreslog upprättandet af ett observatorium i
Uppsala slott, hvartill Benzelius utverkade »Bästa rundeln i slottet
och fann medel till reparation i jorden, nämligen af de
tackjärnspipor, som förr tjänte till vattenkonst uppifrån kvarnen
till slottet». Först många år senare realiserades som bekant
S:s plan på observatorium i Uppsala under Celsius’ ledning. S.
hade ock åtskilliga andra funderingar om professurernas
anordning i Uppsala. I detta samband förtjänar nämnas, att det var
han som första gången (i jan. 1718) föreslog upprättandet af
en professur i svenska språket, en af hans många
framtidstankar. — Våren 1716 reste han åter utan plats hem till Brunsbo,
ansatt af frossan. I hemmet fortsatte han arbetet med Dsedalus
samt omtryckte sin diktsamling Lindus heliconius; till faderns
64:de födelsedag 28 aug. diktade han en Cantus sapphicus. I
hans korrespondens från Brunsbo framlyser för öfrigt hans
afgjordt praktiska intresse. Så t. ex. är han missnöjd med
Uppsalamatematici, som ej ville stödja planen på ett astronomiskt
observatorium: »Det är fatum med matematicis, att de stanna
mest i teorien; jag har tänkt det vara en profitabel ting, om
tio matematici hade en stark prakticum, som kunde föra de
andra till torgs; då denne ene kunde göra mer beröm och nytta
än alla de tio.» Bland de problem, som för tillfället stodo i
förgrunden af hans intresse, var konstruktionen af en flygmaskin.
Ett intressant bref om denna sak finnes i behåll från Polhem
(sept. 1716), hvilken för S. uppradar alla svårigheter med idéen
och anser den ligga# på samma plan som guldmakeri och
perpetuum mobile. — Äfven lämnar S. från Brunsbo enstaka notiser
om dagens händelser, såsom t. ex. Karl XII:s ridt nattetid 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
