Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SWEDENBORGS FÖRSTA VERKSAMHETSPERIOD 217
och därpå byggande geometri och filosofi söka förklara och
vidare intränga i naturens hemligheter både inom geologi, fysik,
kemi och biologi, hvilket sedermera skulle föra honom till
egendomliga misstag men ock till storartade upptäckter. Vi
återkomma.
Ej heller matematiken fick hvila. S. använde
»julferierna» i Brunsbo att utarbeta en ny räknemetod för mynt, mål
och vikt på uppdrag af Karl XII; men han tog 8 som
grundtal och ej 64, som konungen ålagt honom. Han kände Karl
XII nog för att våga följa sin vetenskapliga öfvertygelse:
»Om lagar, krig och utskylder har kungen fri disposition men
om ord, språk (syftar på kungens sympati för Hjärne i
språkstriden) och räkning alls ingen»; och då Benzelius uttryckte
sin ängslan både beträffande kungen och därför att räknesättet
innebar en farlig novitet: S. komme med alltför många nya
idéer, landet mäktade ej med dem —- så förlorade S. för en
gångs skull humöret och blef häftig: »Ansvaret tar jag på
mig, jag önskar jag hade så många noviteter, ja, en novitet
för hvar dag i året.... Uti ett seculo finnas nog de, som gå
oxvägen att blifva vid det som är gammalt, men kanske 6 å 10
uti ett helt seculo finnas, som anbringa noviteter, som äro
grundade på skäl». Och beträfiande faran att införa nytt
räknesätt i fråga om mynt utbrister han. »Gifve Gud sådan
novitet intet hade skett i myntet utan i räkningen med myntet,
skulle landet funnit sig bättre därvid.» (S:s utkast till den
nya räknemetoden, »En ny räknekonst», har först för några år
sedan återfunnits i manuskript.) — Bredvid detta arbete gick
ock i Brunsbo utarbetandet af en lärobok i algebra på svenska,
hvilken snart tryckts under titeln: »Regelkonsten, författad i
10 böcker». Det var ett betydande verk, det första
själfständiga arbetet i algebra på svenskt språk, och mottogs
berömmande af både den svenska och tyska kritiken; det fortsattes
samma år med ett större ännu otryckt arbete på latin i den
högre matematiken: »Geometrica et Algebraica». — I Brunsbo
fick S. ock i januari 1718 mottaga underrättelser om professor
Elvius’ död och en uppmaning från Benzelius att söka blifva
hans efterträdare. S:s svar härpå är ett vackert bidrag till
hans karaktäristik: han reflekterar ej på platsen, emedan han
tror sig kunna göra fäderneslandet mera nytta in praxi än
med det teoretiska professorsarbetet och emedan han anser det
vara oriktigt att lämna bergskollegiet innan han hunnit där
något uträtta, i synnerhet som där eljes ingen sakkunnig
funnes just för de områden, som voro hans. Ej heller hade han
någon afundsjuka mot att någon annan befordrades före honom:
Bibelforskaren 1909. Haft. 3 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
