Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230 HJALMAR HOLMQUIST
kostnader; nämligen att arbeta med hufvudet öfver det som
andra arbetat med händren; däraf en myckenhet deduktioner
kunna bli till nyttigheter i chymicis, metallis, eld och allt deras
väsende.» (I vetenskapsakademiens bibliotek finnes i manuskript
ett stort arbete af S., där hans naturfilosofi vidare utvecklas:
»Principia verum naturalhtm ah experimentis et geometria sive
ex posteriori et priori educta. Detta daterades af R. Tafel till
år 1720, och denna datering har upptagits bl. a. af H. Schlieper
i dennes viktiga dissertation »E. S:s Naturphilosophie» 1901.
Å. Stroh har emellertid i ett appendix till V. A:s edition del
II, där arbetet tryckts, framlagt starka skäl för, att detta arbete
är tillkommet ungefär ett årtionde senare).
Under årets arbete synes S. så småningom funnit sig bättre
tillrätta i de nya förhållandena i Sverige. Då han nästa år
efter arfvets klarerande ägde de nödiga medlen att resa utrikes,
släppte han visserligen icke denna plan, men han ville nu ej
öfvergifva Sverige utan blott göra en utrikes studieresa för att
finna ökad skicklighet till sin uppgift i bergskollegiet och för
att utomlands kunna billigare ombesörja tryckningen af ett par
större arbeten, hvilka skulle vara sammanfattningen af de
gångna årens vetenskapliga mödor. Hitintills hade hans
korrespondens med svågern Benzelius flutit rikligt och jämnt; i och
med utrikesresan 1721 minskas de bevarade brefven i antal.
Worcester finner t. o. m., att från denna tid sambandet mellan
de två männen nästan upphört — något som väl kunde synas
stödja den gamla beskyllningen mot S. (White 1867 och Fryxell),
att han ej visste att bevara sina vänner. Emellertid är
Worcesters uppfattning oriktig, liksom han förbisett flera dokument
om saken i den Tafelska samlingen. Fram till 1726 finnas ett
flertal bref bevarade mellan svågrarna, liksom det personliga
umgänget fortsattes; 1724 t. ex. hälsade S. på B. och tackar
sedan hjärtligt för vistelsen; S. tog ock vård om B:s son Erik
i Stockholm och meddelade honom själf undervisning, o. s. v.
Från 1726 blir den bevarade korrespondensen sparsam; B.
blef detta år biskop i Göteborg och fick nya kräfvande
uppgifter, som nödgade honom att pruta af på sina
naturvetenskapliga intressen; måhända började ock hans och S:s
uppfattning divergera i samma mån, som den senare började indraga
det religiösa i sin naturfilosofi. Men så vidt jag kan se, har
det personliga vänskapsbandet mellan de stora männen bevarats
ända till Benzelii död.
I juni 1721 begynte S. den länge planerade resan. I ett
bref från Helsingborg 30 juni till bergskollegiet tillkännagaf
han sig vara på resa med syfte att studera bergverksindustrien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
