Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INKVISITIONEN 303
öfversikten. — Den 3:dje ståndpunkten intages enhälligt af den
moderna protestantiska forskningen, som söker historiskt förstå
inkvisitionen och i densamma ej blott se en uppfinning af
plötsligt påkommen mänsklig ondska, men som däraf blott starkes i sitt
omdöme, att redan inkvisitionens teori om yttre tvångsmakts
berättigande på det religiösa området är en importerad hedendom
och att inkvisitionen i sin faktiska utgestaltning bildar den
afskyvärdaste skamfläcken i kristendomens hela historia. Så uttrycker
sig t. ex. den ypperste tyske kännaren af senare medeltidens
kyrkohistoria, K. Muller, i sin berömda »Kirchengeschichte» (1892,
1902); och nyaste forskningar hafva blott kunnat bekräfta detta
omdöme.
Hvilka äro då de viktigaste insatserna i utforskandet af denna
omtvistade institutions verkliga historia och innebörd? År 1580
utgaf den spanske teologen Pena en af inkvisitorn Nicolas Eymeric
omkr. 1376 vid Avignons påfvehof författad läro- och handbok
for inkvisitionstribunalen, »Directorium inqvisitorum»; denna är
alltfort hufvudkällan för kännedomen om inkvisitionens organisation.
En teckning af dess historia gaf jesuiten L. A. Paramo »De
ori-gine et progressu officii sanc. Inqvisitionis», Madrid 1598, ännu
värdefull genom en del statistiska uppgifter. Professorn vid
re-monstranternas seminarium i Amsterdam Ph. Limdorch utgaf 1692
»Historia inqvisitionis», med hårresande vignetter öfver dess
verksamhet och med en af de allra viktigaste källurkunderna som
bilaga (Toulouse-inkvisitionens protokoll 1308—1322, hvilket han
kommit öfver). Vignetterna reproducerades af kanonikern Jaque
Marsollier i hans i Cologne 1693 tryckta »Histoire de
1’inquisi-tion et de son origine», en gallikanskt färgad polemik mot
inkvisitionens framfart. Ett stort steg vidare tog kännedomen om
inkvisitionen genom J. A. Llorente: Histoire de lTnquisition
d’Espagne, Paris 1815. Författaren var en f. d. spansk inkvisitor,
som invecklats i de napoleonska intrigerna; hans uppgifter, som
blottade mycket förut okändt, men som särskildt i sina siffertal
visat sig vara öfverdrifna, ha länge utgjort grundvalen för de
protestantiska teckningarna; af katolikerna är hans arbete innerligt
afskydt, och man begagnar sig skickligt af hans personligen
tarfliga karaktär för att söka beröfva hans uppgifter allt värde. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
