Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KULTURFÖRHÅLLANDENA PÅ URKBISTENDOMENS TID 433
bildning, konst och vetenskap genomtränger den nedgående
republiken och kejsartiden. Men här eftersträfvas något
omöjligt; den romerska hellenismen kommer i själfva verket att
sakna ’den Vollgehalt’ (Mommsen). Hellenismens höga
bildningsideal, som byggde på fack vetenskaperna och däröfver hade
filosofien som krona och krön — hela denna djupare andliga
odling fick i Rom en jämnbördig rival i retoriken, den för lifvets
praxis tjänliga formella bildningen. Romarens praktiska sinne
förstod, hvilka utmärkta vapen denna räckte honom i de
politiska striderna. Retoriken segrar i bildningsidealens täflan och
blir i Rom de andliga intressenas medelpunkt. Och hvad Rom
föreskrifver, blir det österns sak att tjäna. Hellenistiska
retorer strömma i massa in i världsstaden och nu börja ock
fackvetenskaperna att bearbetas af greker för romarnes behof.
Följden blir, att dilettantismen sätter sig i vetenskapens ställe»
dennas nivå sjunker, retorisk grannlåt förmäles med
vetenskaplig ignorans. Alltse’n c:a 100 f. Kr., då — som ett sista
uppflammande i ett stort verk af den äkta grekiska anden —
stoikern Poseidonios samlar i ett mäktigt arkitektoniskt system
frukterna af grekiskt vetenskapligt och andligt lif, bli vi vittne
till en fortsatt process af förtunnande, excerperande,
trivialise-rande af alexandrinarnes arbete. Sinnet för exakt forskning
försvagas t. o. m. hos sådana, som vilja gälla som kännare:
kuriositetssamlingar inta den fackvetenskapliga litteraturens
plats. Och inte blott i Rom, äfven inom det grekiska
språkområdet sjunker bildningsnivån; äfven här får retoriken
öfverhand med sitt kväfvande af de verkliga
bildningsintressena-Mer och mer framträda i tiden de tydliga symptomen till
ödeläggelse och sterilitet i det djupare andliga lifvet. I den s. k.
andra sofistiken’, en nästan feberaktig stegring från Vespasians
tid af den retoriska produktionen, se vi det typiska
sammanträngandet af bildningsidealet till ett blott och bart stilideaL
För omsorgen om talets stilfulla gestaltning — som blir
inbegreppet af bildning — och för kulten af den sköna formen
förgäter man anden. Väl är man medveten om att i en stor
förgången tids litteratur äga det ’klassiska’, dyrbara arfvet*
Men medan man skolmästaraktigt behandlar denna litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
