Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
476 LITTERATURANMÄLAN
lynne tala — har åtskilligt att förtälja om honom, som föga
höfdes en biskop. Så skall W. »t. ex, vid befordringsfrågor»
understundom kunnat »privatim uttala ett »jag vill» eller »jag
förbjuder», som nog kan förklaras ur hans kraftiga vilja, men
som knappast står tillsammans med en chefs plikt att
opartiskt utan förutfattade meningar tillgodose allas rätt.» Förf.
anser, att hans framställning med anledning af denna möjliga
eller sannolika ensidighet kräfver en komplettering, men säger
sig härtill ha saknat vetenskapligt material. Fråga är emel-
lertid, om ej protokollen öfver befordringsmålen kunnat, rätt
använda, trots sin officiella karaktär, lämna förf. ett ej förakt-
ligt bidrag till en sådan komplettering. Den myndige bis-
kopen har — under förutsättningen af traditionens riktighet —
nog icke nöjt sig med att privatim uttala sitt »jag vill» eller
»jag förbjuder» utan har säkerligen äfven vid sakens afgörande
sökt genomdrifva sin mening. Konsistoriales å sin sida ha
nog ej alla utan vidare suspenderat sitt eget omdöme (jfr kap.
VII!). Ur motsättningen vid diskussionerna och omröstningarna
borde då åtskilligt ha kunnat utläsas rörande riktigheten af
traditionens beskyllningar. Förf. har mera tillfälligt i annat
sammanhang varit inne på denna tankegång.
I nära samband med första kapitlet står kap. II om »präst-
vigningar och pröfning af prästkandidaterna». W. har enligt
förf. i stort sökt hålla krafven på prästernas kunskapsmått
uppe, och prästexamen slutade ej sällan med kuggning. Ford-
ringarna i prästexamen voro emellertid enligt våra begrepp
utan tvifvel synnerligen blygsamma, och 1831 års förordning
om en obligatorisk teoretisk-teologisk (resp. dimissions-) ex-
amen vid universiteten innebar därför en betydande skärpning
i kunskapskrafven, en skärpning, som gjorde prästbristen till
en akut fråga. — Kapitlet är affattadt med »Diarium episcopi»
och konsistorii protokoll som källor, på hvilka sålunda förf.
baserat sina uttalanden om W:s kraf på prästernas kunskaps-
mått. Att sluta af förf:s framställning, tyckas emellertid dessa
källor endast innehålla W:s, resp. domkapitlets, omdömen om
examina. För ett verkligt bedömande af kunskapskrafven torde
det därför ha varit fördelaktigt, om förf. haft tillfälle att un-
dersöka några sacerdotalexamensprotokoll, om sådana finnas.
Synnerligen intressant är kap. III, däri förf. behandlar
»W:s förhållande till de andliga rörelserna i stiftet och deras
ledare». Det är speciellt Hoof och den af honom framkallade
rörelsen samt Schartaus tidigare efterföljare i stiftet, som frå-
gan gäller. — Till kännedomen om Hoof och hoofvianismen
lämnar förf. värdefulla bidrag (s. 74 ff., 80 ff.). Det är visser-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
