Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
478 LIT TERATURANMÄL AN
ganska fyllig och rik på konkreta och karaktäristiska utslag
af W:s faderliga intresse för de unga. — Förf. har för sin
framställning i detta kapitel af otryckta källor användt; utom
några bref, Diarium episcopi (företrädesvis) och domkapitlets
protokoll. Däremot har han, såsom jag inledningsvis
omnämnde, ej användt det i domkapitelsarkivet förvarade material,
som rör eforalämbetet och undervisningsväsendet.
Sista kapitlet är ägnadt åt »W. och Gröteborgs
konsistorium». Samarbetet var tidvis ej det basta Detta delvis
beroende på egenmäktighet hos W., delvis på småaktighet hos hans
motståndare inom konsistoriet.
Till slut må endast än ytterligare betonas, hvad af
anmälan torde åtminstone i någon mån framgå, att förfts arbete
innehåller ett synnerligen rikt material och betecknar ett
betydande bidrag till det gångna seklets svenska kyrkohistoria.
G. W—i.
Curtelius, Elisabeth: Carl Eric Laestadius. En bild ur
en norrländsk xwästsläkts lif. Uppsala W08, Almqvist
& Wiksells Boktr. A.-B. (i distribution). 40 sidor. Pris
75 öre.
Författarinnan, som är en ättling på mödernet af
Lsestadi-erna, har i sin lilla skrift dels lämnat en öfverblick öfver de
äldre Lsestadierna, dels särskildt sammanställt, hvad hon kunnat
finna om Carl Eric Laestadius.
Carl Erik L. var äldre halfbror till de båda berömda
bröderna Lars Levi och Petrus L. I motsats till dessa är han
nästan okänd af allmänheten, och förf. har därför velat —
väl närmast för norrlänningar — skildra hans anspråkslösa
men vackra lifsgärning. Carl Eric anses ha varit den kanske
bäst begåfvade af de tre bröderna. Det förtäljes, att han
under sina studieår i Uppsala väckte den store filosofen
Benjamin Höj ers uppmärksamhet, så att denna sökte förmå honom
att kvarstanna vid universitetet såsom akademisk lärare i
filosofi. Som det synes framför allt för att få tillfälle att hjälpa
sina fattiga föräldrar och syskon, valde han emellertid den
anspråkslösare ställningen som lappmarkspräst. Ett par år
efter sin prästvigning blef han komminister med station i
Kvikkjokk. I öfver ett decennium verkade han här med nit
och trohet, tills döden 1817 nådde honom, innan han ännu
uppnått 42 års ålder. Tidigt tog han till sig de båda yngre
bröderna och fostrade dem trots sina knappa villkor jämte sina
egna barn. Ej minst därför förtjänar han ihågkommas vid
sidan af Lars Levi och Petrus. Qt W—i.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
