Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150 J. E. B.
eget namn och med hans eget ord gifna löftet om eviga
belöningar och hotelse med straff.
Denna skrifternas egendomliga och allenastående förmåga,
som härrör från den helige Andes gudomliga fläkt, är det,
som gifver den andlige talaren auktoritet, skänker honom
apostolisk frimodighet i talet samt en kraftig och segerrik
vältalighet. Ty hvar och en, som genom sitt tal framställer
det gudomliga ordets anda och kraft, »talar icke med ord
allenast utan med kraft och helig ande och med mycken visshet»
(1 Tess. 1, 5). Därför böra de anses handla förvändt och
oförståndigt, hvilka på det sättet hålla religiösa föredrag och
förkunna de gudomliga buden, att de nästan ingenting annat
frambära än det mänskliga vetandets och klokhetens ord, i
det att de mera stödja sig på sina bevis än på de gudomliga.
Det inses lätt, att deras predikan, huru glänsande genom
retoriska prydnader den än är, måste vara matt och kall,
alldenstund hon saknar det gudomliga ordets eld, och att afståndet
mellan henne och det gudomliga ordets kraft måste vara
mycket stort (Hebr. 4, 12). Det måste vi med alla sakkunnige
erkänna, att i de heliga skrifterna finnes en synnerligen
mångfaldig och de höga föremålen värdig vältalighet. Detta finna
vi bekräftadt hos de mest framstående andlige vältalarne,
hvilka med tacksamhet mot Gud betygat, att de hafva det
oafbrutna umgänget med och den fromma betraktelsen af
bibeln att tacka för sitt anseende.
Om allt detta hade de heliga fäderna genom kunskap och
erfarenhet vunnit den fastaste öfvertygelse, och därföre voro de
outtröttliga i att prisa de heliga skrifterna och hvad de verka.
På mångfaldiga ställen benämna de dem den rikaste skatt af
himmelska läror; outsinliga källor till frälsning; bördiga ängar
och de ljufligaste parker, i hvilka Herrens hjord underbaiiigen
vederkvickes och fröjdas. Träffande yttrar Hieronymus till
klerken Nepotianus: »Läs oftare de gudomliga skrifterna, ja,
låt aldrig denna heliga läsning komma ur dina händer; lär
dig själf hvad du har att lära andra; prästens tal vare
kryd-dadt med skriftläsning». På sin plats är här äfven denna sats
af Gregorius den store, som insiktsfullare än någon annan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
