Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE NUVARANDE KYRKLIGA FÖRHÅLLANDENA I DANMARK 389
vikarie vid vakanstillfälle. Prosten, amtmannen och en af
amtskolrådet väld medlem bilda tillsammans prosteriets skolstyrelse, med
uppgift bl. a. att öfvervaka alla folkskolor, utnämna lärare o. s. v.
Regeringen utnämner prost, men får i sitt val ej gå utanför prosteriets präster.
»Folkekirkens Forfatning ordnes ved Lov» heter det i
grundlagens berömda s. k. löftesparagraf (Juni grundlov ens 1849 par. 80).
Detta löfte har emellertid än i dag icke infriats. Församlingen
har (sedan den Vi 1910, jfr nedan) ingen som helst rätt att genom
sina valda representanter utöfva inflytande på kyrkostyrelsen.
Kyrkan ledes närmast af konungen genom en af honom utsedd
kultus-minister, och denne behöfver, som jag förut nämnt, ej ens vara
kristen. Att detta är ett missförhållande, säger sig själft. Försök
ha också upprepade gånger gjorts att få kyrkoförfattningsfrågan
löst. Ett sådant försök var lagen om det Kirkelige Itaad,
upprättadt genom en kunglig resolution af år 1883.
Rådet bestod af samtliga biskopar, samt en juridisk och en
teologisk professor, valda af respektive fakulteter. Det samlades i
Köpenhamn en gång om året och hade till uppgift att afgifva
betän-kanden om kyrkliga lagförslag, hvilket ministern var skyldig inhämta
före förslagets framläggande för konung och riksdag. Det hade
också initiativrätt och kunde inkomma till kyrkoministeriet med
lagförslag i lagstiftnings- och förvaltningsärenden. Rådets
verksamhet har ej varit resultatlöst. Bl. a. har det utarbetat och fått
antagna nya formulär för dop och vigsel, en ny årgång
predikotexter o. s. v. — Ursprungligen var det meningen att ändra rådets
sammansättning så, att det skulle komma att bestå också af
präster och lekmän, något liknande vårt kyrkomöte. Däraf blef
emellertid ingenting. Tvärtom, när vänsterministären af år 1901
tillkom, betraktades lagen om ett kirkeligt Raad såsom ett
provisorium och rönte alla provisoriska lagars öde — att försvinna af sig själf.
Den nye kultusministern I. C. Christensen grep sig
emellertid med ifver an kyrkoförfattningsfrågan. En massa lagförslag
utarbetades, af hvilka det ur författningssynpunkt viktigaste var
lagen om Menigshedsraad. Lagen antogs den 15 maj 1903 att
vara gällande till och med utgången af år 1909. Raadet skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
