Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ARKEOLOGISKA FORSKNINGARNA I PALESTINA 263
Den yngsta, af parterna förstörda stadens plan blottades
i hela sin utsträckning. Denna stadsplan är den enda i
Palestina från förkristlig tid, hvilken man fullständigt känner.
Ringmuren, som är byggd af sandsten på en sockel af
kvader-sten, beskrifver en oregelbunden fyrliörning med flera smärre
torn å sidorna och större sådana i de fyra hörnen. Dess
tjocklek växlar mellan tre och fyra meter. En bred hufvudgata
stryker igenom staden från öster till väster, och såväl denna
som ett par tvärgator voro, åtminstone ställvis, stenlagda.
De flesta gator voro återvändsgränder, som slingrade sig fram
mellan ett virrvarr af hus. Utrymmet i den trånga staden
var omsorgsfullt utnyttjadt; husen tränga sig ända in på
ringmuren. De keramiska fynden visa hellenistiska former.
I sophögarna utanför stadsmuren fann man massor af
rhodiska krukhandtag, ett vittnesbörd om de lifliga
handelsförbindelserna mellan Palestina och Grekland.
Tell Sandahanna är utomordentligt rikt på underjordiska
rum. Deras antal uppgår till mer än 400, fördelade i ungefär
60 grupper rundt hela kullen och förenade med hvarandra
genom gångar, hvilka stundom äro så smala, att man med knapp
nöd kan tränga sig igenom. Dessa håligheter hafva i äldre
tid begagnats som cisterner, oljepressar, förrådskamrar, stallar
och naturligtvis äfven som tillflyktsorter. I hellenistisk tid
anlades där ett kolumbarium.
Tell ed-Djezari (Gezer).
Denna kulle, som ännu bevarar namnet af den stad, hvars
ruiner den gömmer, det bibliska Gezer, undersöktes åren
1902—09 af Macalister. De begränsade summor, som
Pale-stine Exploration Fund förmådde ställa till hans förfogande,
tilläto honom dock ej, trots den långa tidrymden, att
genomforska mer än ungefär halfva området.
Gezer nämnes första gången af Totmes III (omkr. 1500
f. Kr.) i dennes i Karnaktemplet funna förteckning på eröfrade
städer. Några bland Tell-el-Amarnabrefven äro skrifna af
Japahi af »Gazri», hvilken var egyptisk kommendant på plåt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
