Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268 PONTUS LEANDER
på flera ställen i biberln. En sådan hade Bliss och Macalister
redan förut trott sig finna i Tell es-Safi. Den efterföljande
kritiken har emellertid påvisat, att det där endast är fråga om
stenpelare, som tjänstgjort som takstöd, något som framgår
bland annat däraf, att de alla äro afplattade i öfre ändan på
samma höjd från marken.
Man har äfven framhållit möjligheten af att de här, i Tell
ed-Djezari, funna stenpelarna ej varit kultföremål i egentlig
mening, d. v. s. fetischer, som åtnjutit gudomlig dyrkan, utan
votiv- eller minnesstenar af samma slag som de i Betel,
Gil-gal och Ebenezer. Det torde dock vara oriktigt att markera
en bestämd skillnad mellan dessa båda arter. Hvad som
ursprungligen varit en fetisch, kan för en senare reflexion ha tett
sig som en minnessten. Tydligt är emellertid, att de
segrande israeliterna varit lika skonsamma mot dessa massebor
som mot invånarna.
Bland öfriga fynd från denna tid märkes särskildt ett
antal terrakottastatyetter af en naken, stående kvinna,
efterbildningar af den egyptiska gudinnan Hathor (Astartebilder).
Under de båda sista århundradena före Salomo innehades
staden af filistéerna. Dessas begrafningssätt, som man här
blifvit i tillfälle att studera, afvek i flera afseenden från
semiternas. Den döde påträffas liggande i utsträckt ställning, ej,
som i semiternas grafvar, i nedhukad. Till grafgåfvorna höra
alltid mat, höns- eller får kött, samt en järnknif. I dessa
grafvar hafva flera egyptiska föremål (skarabéer m. m.)
anträffats, äfvenså fynd af grekisk karaktär (Cypriska bronsnålar
m. m.).
Den fjärde perioden sammanfaller med den judiska
konungatiden, men det judiska inflytandet har icke varit stort,
Man märker likväl detta inflytande på den konstnärliga
tillbakagången i grafvarnas form, som utmärkes af en primitiv
oregelbundenhet. Det judiska herraväldet röjer sig äfven i
inskriptioner på krukhandtag, där man läser än de bekanta kungliga
stämplarna, ehuru i något förändrad form, än privata sådana
med judiska namn.
Från samma tid härstamma tvenne kilskriftstaflor med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
