Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ARKEOLOGISKA FORSKNINGARNA I PALESTINA 275
Tell Taannek (Taanak).
Denna kulle, som är belägen ett stycke sydost om Tell
el-Mutesellim, likaledes vid södra randen af Jisreels slätt,
utforskades under åren 1902 och 1903 af teol. professorn vid
universitetet i Wien, d:r E. Sellin, hufvudsakligen med
understöd af privatpersoner. Sellin var själf i saknad af arkeologisk
skolning och ägde ingen i detta hänseende kvalificerad
medhjälpare. Hans enda biträden voro under gräfningens första
skede den i tekniska frågor förfarne Schumacher och under
dess sista orientalisten Hrozny, som tolkat de funna
kilskriftstexterna. Om ledningen af detta företag gäller alltså
detsamma, som yttrats om den tyska expeditionen till Tell
el-Mutesellim. Samma tendens satte också sin prägel på
bedömandet af de gjorda fynden.
Tell Taannek bevarar ännu namnet af den stad, som här
haft sin plats, det bibliska Taanak. Taanak nämnes i Totmes
Hirs förteckning på eröfrade städer, äfvenså i
Tell-el-Amarna-brefven. Liksom Megiddo höll äfven denna stad länge stånd
mot israeliterna (Jos. 17: 12), som dock slutligen gjorde dess
invånare skattskyldiga under sig. Då Salomo indelade sitt land
i fögderier, nämnes bland städerna i ett af dem Taanak först,
före Megiddo (1 Kon. 4: 12). Farao Sisaks plundringståg, vid
hvilket Megiddo föll, utsträcktes äfven hit. Efter denna tid
erfara vi ingenting om Taanak, frånsedt en notis hos
Hierony-mus, som betecknar det som en ansenlig by. Taanaks
historia löper, som synes, parallellt med Megiddos.
Då af den naturliga klippan blott några mindre partier
blottades, äger man ingen säker kunskap om de urinvånare,
som torde ha bott på densamma. Sellin fann på ett ställe några
urhålkningar af det slag, som vi i det föregående, lärt känna,
och i sin förvissning, att de tjänat kultiska ändamål, kallar
han stället »det kanaaneiska klippaltaret» (Fig. 18).
Med frånseende af dessa urinbyggares samhälle låta tre
byggnadsperioder urskilja sig å kullen, en förisraelitisk
(kanaa-neisk), en israelitisk och en medeltida arabisk. Vissa under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
