Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286 PONTUS LEANDER
De litterära fynden.
De för förökandet af vår kunskap om gångna tiders kultur
värdefullaste af alla fynd, de litterära, hafva hittills i Palestina
visat sig mycket sparsamma.
Såsom redan Tell-el-Amarnabrefven ådagalagt, begagnade
man omkr. år 1400 f. Kr. i Palestina vid skriftliga
meddelanden det babylonisk-assyriska språket liksom ock dess skrift,
den s. k. kilskriften, och af den i Taanak funna sigillcylindern
se vi, att samma språk och skrift voro i bruk redan omkr. år
2000. Detta förhållande har tolkats som ett bevis på att ett
starkt kulturellt inflytande från Babylonien tidigt gjort sig
gällande öfver folken i Palestina, och det torde också utgöra ett
ojäfaktigt sådant, äfven om man ansett sig kunna uppvisa
anledningen till att kilskriften segrat öfver hieroglyferna i
striden om dessa folks ynnest. Den egyptiska skriftens material,
papyrus, var såsom man påpekat, svåråtkomligt i Palestina;
kilskriften erfordrade däremot endast lertaflor, och sådana
kunde man med lätthet förfärdiga åt sig. Med babyloniernas
skrift följde helt naturligt deras språk. Det var tydligen först
efter Tell-el-Amarnabrefvens tid, som ett inhemskt
uppfinnaregeni utarbetade en nationell skrift, bättre lämpad för det egna
språket.
Af de funna kilskriftstaflorna äro de flesta, nämligen den
i Lakis och de tolf i Taanak, från samma eller ungefär samma
tid som Tell-el-Amarnabrefven. Särskildt de förstnämnda belysa
ytterligare det virrvarr, som rådde i det af Egypten nominellt
behärskade, af strider sönderslitna landet. De senares innehåll
är för obetydligt och ofta äfven för dunkelt, för att därur
mera vidtgående slutsatser skulle kunna dragas. De båda
köpekontrakten i Gezer följa det enformiga schema, som utmärker
dylika handlingar, men de äro af intresse, emedan de
ytterligare bestyrka det af bibeln bevittnade politiska och kulturella
beroende af Assyrien, i hvilket judarna under Manasses tid
stodo. Man daterade ju vid den tiden i Juda på assyriskt vis,
efter den assyriske eponymen för året!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
