Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BISKOP WOKDSWORTHS BOK OM SVENSKA KYRKAN 325
historia. Dock är det mycket möjligt, att den bredare allmänheten,
för hvilka dagshändelserna väga mer än tusenåriga öden, i främsta
rummet låter sitt intresse fångas af slutparagrafernas innehållsrika
sammanfattande omdömen, som mestadels röra sig om samtid och
framtid. Man måste också medgifva, att dessa sista sidor hafva
stor rätt att blifva uppmärksammade i de båda länderna.
Adeln och stormännen, framhåller biskop Wordsworth, hafva
icke i Sverige i samma utsträckning som i England tagit del i
nationens lif. I krigstider hafva de helt naturligt betydt mycket,
men i fred hafva de stått på något afstånd från den allmänna
utvecklingen inom landet. Så äfven angående folkets religiösa
angelägenheter, hvilket icke alltid varit hälsosamt. Kyrkans förhållanden
hafva skötts af konungen och prästerna. Dessa sista hafva på det
hela taget utgått ur folkets djupare led och valts af folket;
därjämte ha de sedan reformationen, till skillnad från prästerskapet i
många andra länder, stått i nära förbindelse med
universitetsbildningen. Resultatet af denna prästerskapets ställning har blifvit
två-faldigt. »Å ena sidan har den satt kyrkan i stånd att förvärfva
och häfda en stark ställning af relativt oberoende, hvilket är
mycket hedrande för henne och på ett slående sätt skiljer henne både
från grannkyrkan i Danmark och de andra kyrkorna på
kontinenten, som antagit Augsburgska bekännelsen, och särskildt från alla
de andra protestantiska kyrkorna i Tyskland.» Stormaktstidens
biskopar hade mod att motsätta sig de tyska sedvänjorna.
»Resultatet är, att Sverige i detta ögonblick har en statskyrka, som har
en Mttre teoretisk och i vissa fall praktisk relation till staten än
någon annan kyrka, undantagandes den skotska statskyrkan».
Men å andra sidan har den svenska kyrkans och prästerskapets
egenartade ställning fört med sig en stel och trång ortodoxi och
prästerna hafva på vissa arbetsområden kommit att te sig snarare
såsom statsfunktionärer än som församlingsherdar.
Förbindelsen med universiteten har varit välgörande både
därigenom, att den hållit de teologiska vetenskapsmännen i lifligare
kontakt med kyrkans tro än fallet varit på kontinenten, och
därigenom att den tillförsäkrat kyrkans tjänare en hög intellektuell
standard, såsom ock fallet är i England och Skottland. Men å
andra sidan har universitetsbildningen icke kunnat ersätta bristen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
