Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
416 LITTERATURANMÄLAN
dem allt för mycket tillsamman, för att icke den genom
utvecklingsläran alldeles förändrade problemställningen inom den
senare skulle tillintetgöra den förra. Men utvecklingen gaf
dem ej rätt, ty det är för hvar och en, som har öron att höra
med och ögon att se med, tydligt, att det positiva intresset för
religiösa frågor är i ett starkt uppåtgående. Som ett
symtom häraf måste vi också förstå alla dessa försök att försona
vetenskap och tro. »Sanningen kan ej vara mer än en», heter
det, och hvem skulle vara bättre skickad att finna den än
naturforskaren? Sådana företeelser få icke lämnas obeaktade, och
detta naturligtvis än mindre, då allvaret i sökandet är
obestridligt, ehuru den väg, man kommit in på, måste föra till negativt
resultat. Man förenklar frågan om »die Grenzen der
natur-wissenschafftlichen Begriffsbildung». De ligga icke däri, att
det ännu finnes outforskade områden, eller mellan teologi och
vetenskap utan emellan kultur- och naturvetenskap, och
uppdragas därigenom, att naturvetenskaplig metod och uppfattning
ej äga tillämplighet på kultur- eller, om man hellre så vill, på
de historiska vetenskapernas område.
Den moderna religionsforskningen eller i detta
sammanhang teologien känner icke sitt område inskränkt utan utvidgadt.
Men detta har intet sammanhang med naturvetenskapen.
Dennas betydelse för religionsforskningen är, såsom Lodge mycket
riktigt i början af sitt arbete framhåller, af negativ art. Den
har fått denna forskning att definitivt afstå från att syssla med
en del frågor, där religionen ej alls har att fälla något
af-görande ord. Men då Lodge och med honom liktänkande tro,
att den positiva insatsen äfven skall komma från
naturvetenskapen, äro de inne på de felaktiga förhoppningarnas område.
»Hvad man gärna vill, tror man.» Men huru skulle en
positiv insats vara möjlig, om Lodge hade rätt i sitt påstående (s.
14), att »den moderna vetenskapens allmänna riktning eller
atmosfär är fientlig mot den högsta religiösa känslans
utveckling». Den utveckling, som äger rum inom religionsforskning
och teologi, beror på den historiska uppfattningens genombrott.
Härigenom har inom teologien den gamla tron på
verbalinspirationen med sin uppfattning af uppenbarelsen som en
samling af inspirerade läror om Gud och gudomliga ting på allvar
fått vika för den uppfattning, som ser uppenbarelsen i historien
och däri framträdande religiösa personer och framför allt i
Jesu Kristi hela person och hela lif. På denna grundval äger
en alltomfattande förnyelse af teologien rum. Men det är det
egendomliga, att, då man får höra talas om försoning af
vetenskap och teologi, det alltid gäller en bortdöende teologi och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
