Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
476 LITTERATURANMÄLAN
170, den första artikel, med hvilken den bortgångne 1862 vid
tjugusex års ålder inledde sin verksamhet som skriftställare.
Och den första uppsatsen: »Huru jag blev författare» (sid. 1—
27) från år 1895 gifver en redogörelse för, huru han intill sagda
tid fortgått på denna bana. De senaste uppsatserna datera sig
från åren 1906, 1907, 1908 och 1909. — Öfver allt hvad Funcke
skrifvit hvilar en fläkt af äkta kristen vidsynthet och
mänsklighet. Få andliga författare ha förstått att tala till och kunnat
bli förstådda af människor, tillhörande olika evangeliska
trossamfund, som han. Sådana män ha en särskild uppgift i vår tid.
Må Gud uppväcka flera, som kunna upptaga och fullfölja hans
verk. K S.
John Ternstedt: Mårten Johan Landahl. En herdebud
från Västergötland. Lund 1912, C. W. K. Gleerup (i
distribution). Fås ock hos förf., adr. Fagre. 134 sid. Pris 1: 50,
inb. 2 hr.
Denna skrift hör till det slag, af hvilket vi varmt önskade
att snart få flera, och som desto hellre bör ytterligare odlas,
som här ännu säkert finnes mycket att draga fram i ljuset af
svenskt kyrko- och herdelif. Ett verkligt forskningsarbete på
detta fält, hvartill det i församlingen arbetande prästerskapet
har både det bästa tillfället och äfven den närmaste rätten,
skulle säkert, metodiskt bedrifvet, också skänka en vida rikare
behållning och större tillfredsställelse än en massa skrifverier
i hvarjehanda kyrkotidningar; och det skulle på samma gång
lämna ett tacksamt källmaterial och ett viktigt förarbete för
dem, som i en framtid ha att skrifva vårt folks kyrkohistoria
under 1800-talet.
Den man, Dr. Ternstedts biografi gäller, var en verklig
profetgestalt, ingalunda utan sina stora kantigheter, ja, sina
lätt i dagen framträdande stora fel och svagheter, men i hvarje
fall en man, en man med mod och kraft att säga sanningen till
ett släkte, som, i fall man undantager Landahls tacksamma
åhörare, icke förstod, att han var ett verkligt Guds sändebud, som
förtjänat något annat.än att trakasseras af ämbetsbröder och
suspenderas af sitt domkapitel. Det verkar som en
sannskyldig befrielse, när man i slutet af boken (sid. 133) får veta, att
ingen mindre än den ej för längesedan bortgångne biskopen Keijser
tagit initiativet till en insamling bland stiftets präster för att
åstadkomma en minnesvård på Landahls graf på Bitterna
kyrkogård. L. dog i denna församling, just då han stod i begrepp att
aflägga prof för sökt kyrkoherdetjänst där, och hans stoft kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
