Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGKA ANTECKNINGAR FKÅN SAMAR1TANEKNAS PÅSKHÖGTID 163
mot krönet af berget. Små grupper af muhammedaner från
Nablus och västerländska festbesökare voro till häst eller
fots på väg dit. Hunna uppför den ansträngande stigningen,
där solgasset kändes mera stickande än vanligt, fingo vi
snart, när vi följt stigen utmed några stenmurar kring de
små sädesfälten däruppe, syn på samaritanernas tältläger i
sänkningen väster om själfva hjässan af berget. Egentligen
är det blott denna hjässa, som kallas et-Tür, och efter den
har hela berget fått sitt arabiska namn, Gabal et-Tür.
Tältlägret var ordnadt något så när regelbundet i en
aflång, mot bergets hjässa öppen fyrkant, och bestod af
inemot fyrtio tält, af hvilka flera buro de välkända märkena
Rolla Floyd och Thots Cook & Son och väl alltså voro
förhyrda. En del sämre och mindre tält användes som
förrådsrum för de förnödenheter af olika slag, som voro nödvändiga
för vistelsen uppe på berget under dagarna före själfva
påskhögtiden, och när man emellanåt kunde kasta en blick
in genom tältdörrarna, sågos mellan det enkla österländska
bohaget af några bäddar och krus här och där kvinnor
syssla eller män hvila sig före den stundande festen.
Det var ungefär vid tvåtiden på eftermiddagen, som vi
kommo dit, alldeles lagom för att få något med af den
allmänna stämningen af glad förväntan.1 På tältgatan rörde
sig vid vår ankomst ett brokigt vimmel. Lätt igenkännliga
voro samaritanerna i sin festdräkt af lång, hvit mantel med
ärmar, gubbe, öfver en fotsid lifklädnad, rumbäz, af
blå-randigt bomullstyg, kring midjan sammanhållen af en bred
och veckrik hvit gördel, sunnar. På hufvudet hade de sin
låga, röda tarbüs, hvars blåa tofs var invirad under en hvit
1 Festen firas vanligen den eftermiddag, hvarmed den fjortonde
nisan börjar, men om denna dag tillika är sabbatsdag, göres allting
i ordning redan på förmiddagen, så att allt arbete med slakt,
stekning, förbränning af inälfvor och öfriga bestyr äro slut vid
sabbatens inbrott. Själfva måltiden hålles sedan på sabbaten efter
solnedgången, men öfverblifna delar förbrännas först den följande
dagens eftermiddag, efter sabbatens slut. Det var emellertid nu icke
sabbat, och vi skulle alltså under eftermiddagen få blifva vittnen
äfven till förberedelserna för själfva måltiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
