Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
SVEN LINDER
en hvitskimrande sky; troligen var det storkar, som jag
äfven vid mitt första besök i Nablus sett flyga öfver
cAskarslätten eller värdigt klifva omkring i säden på
åkrarna. På de gamla ruinernas delvis väl bevarade stenar
och på helgongrafvens flata, i midten af en mindre kupol
krönta tak syntes grupper af samaritansk ungdom och
muhammedaner, som fördrefvo tiden före festens början med
att vandra omkring däruppe och kanske äfven njuta af
utsikten, som i det vackra vädret var vidsträckt och klar.
Men samaritanernas heliga klippa, där altaret i deras
tempel skulle stått, ]åg öfvergifven och ensam ett litet stycke
i söder. Ännu ett stycke längre bort i samma riktning
syntes ruiner bland stenhoparna.
Det var egendomligt att vandra omkring där uppe och
se ut öfver den minnesrika trakt, som ligger här i hjärtat af
det Heliga landet. Vädret var tämligen klart och
möjliggjorde en vidsträckt utsikt. Där i söder reste sig
kammarna i Efraims bergland öfver hvarandra i alltmer
blånande dagrar, och långt borta i söder tyckte jag mig kunna
urskilja Tell cAsür med dess heliga ekdunge, som begränsar
Jerusalems synrand mot norr. I öster syntes den bördiga
c Askarslätten breda ut sig med sina byar och bortom denna
slätt vidtaga i gråa och rödaktiga färgskiftningar kullar,
berg och kitteldalar, som längst bort från sydkant till
nordkant inramas af Ostjordanlandets blånande bergskedja, bland
hvars höjder särskildt Gfabal cOsa tydligt framträder. Långt
fjärran i nordost visar sig Stora Hermon med blänkande
snöhjälm på sin fårade hjässa, under det bergets lägre delar
svagt blåna och knappt kunna skiljas från det klara
lufthafvet. Norrut stänges utsikten af Ebals mäktiga rygg,
där gråa och gröna skiftningar enformigt aflösa hvarandra,
och bland bergåsarna, som blåna borta i nordväst, tyckte
jag mig kunna urskilja det forna Samarias kulle med dess
svaga rundning. Västerut sänka sig åsarna i mjuka former
bortemot kustslätten, där den gula sandfärgen fläckvis
bryter igenom det lätta diset, och där bortom breder hafvet ut
sitt blåa bälte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
