Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246
J. KOLMODIN
vid primitiva rituella bottensatser, som sannolikt afstueko
nästan lika skarpt från det officiella nabateiska
religionssystemet som kulten af el-Kaaba’s sten från den senare
mu-hammedanismens spekulativa teologi. Men den egendomliga
seghet, med hvilken dessa och liknande bottensatser hållit
sig kvar ända ned till vår egen tid, motiverar till fullo, att
Dalman ägnat några af de hithörande problemen en något mera
uttömmande behandling i sin såsom bihang till den senare
Petra-volymen publicerade undersökning om Palestinas och
hela Syriens mest berömda "naturliga altare", den heliga
klippan på tempelplatsen i Jerusalem. En särskild
uppmärksamhet förtjäna slutligen de värdefulla bidrag till det rätta
förståendet af de egentliga sepulkrala fornlämningarna i Petra
(förut behandlade speciellt af Brunnow), hvilka författaren
lämnat under rubrikerna "Totenpflege" och uTotenwiahl" (a. a.,s.
61 f.). För de slutsatser och antaganden, som innehållas i
denna korta men betydelsefulla framställning, har Dalman
med utbyte begagnat jämförelsematerial från det nutida
syriska folklifvet och från den rabbinska litteraturen, två
områden, på hvilka han som bekant i eminent mening är
kännare. Att bilden i hufvudsak är riktig, bestyrkes också
däraf, att den slår in äfven för aflägsnare delar af samma
stora kulturområde, så t. ex. för Abessinien, hvars
taskär-sed utan tvifvel är af förkristet ursprung.
Af den efterskörd, som bildar hufvudinnehållet i "Neue
Petra-Forschungen", fäster man sig i synnerhet vid den
utförliga kritiska detaljbehandling, som författaren ägnat åt
de i regel korta men i stället så mycket talrikare
nabateiska inskrifter (ej mindre än 93 arameiska och 5
grekiska), som han upptäckt eller kollationerat under sina
upprepade besök i Petra. Utom de lingvistiska och
etnologiska betraktelser, hvartill personnamnen (i allmänhet rent
arabiska kompositioner) gifva riklig anledning, observerar
man de bidrag till belysning af den nabateiska
kungalängden och de nabateiska furstarnas släktförhållanden under
den såväl i politiskt som i religionshistoriskt hänseende mest
intressanta delen af Petras historia (den nytestamentliga epo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
