Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN GREKISKA PATRT ARKKRI SEN I JERUSALEM.
251
när patriarken afsattes, och att den ännu ej blifvit öppnad.
En annan notis, äfven den lika värdefull, var, att de
ortodoxa araberna i Jerusalem i bortåt tvenne år ej kunnat
hålla sina gudstjänster, enär ingen som helst kyrklig
förrättning utom dop, vigsel och begrafning fick ske i deras
kyrkor och alltså hvarken esperinös (aftonsång), orthros
(ottesång) eller liturgi kunde få firas. Det lät i sanning
obarmhärtigt, att tusentals kristna på detta sätt i åratal
beröfvades sin religiösa uppbyggelse. Det liknade en
verklig bannlysning. Hvem hade utfärdat denna? Var det väl
grekerna, som gjort sig skyldiga till en sådan våldsbragd
och därmed inför alla rättänkande satt en skamfläck på sin
heder? Så trodde man i allmänhet. Grekerna hade juden
kyrkliga hegemonien öfver alla ortodoxa i Palestina, och
hvilken annan myndighet än den heliga synoden i
Jerusalem hade väl då kunnat ge befallning om, att de arabiska
kyrkorna skulle stängas? Det var ju synoden, som
förordnat om, att akademien i Korsklostret tillsvidare skulle
inställa sin undervisning, och lika naturligt syntes det då
vara, att just synoden förbjudit de arabiska gudstjänsternas
hållande. Att så dock ej var fallet, skall i det följande
visas. Här uppställde sig alltså för mig det ena spörsmålet
efter det andra. Hur skulle det väl bli möjligt att finna
lösningen på dem alla, då grekerna voro så förbehållsamma
och icke ville nämna någonting. De kände själfva
naturligtvis till allt och voro inne i hela situationen, men det
var deras egna lifsfrågor, som här berördes, och det låg i
deras intresse att iakttaga en viss försiktighet, för att ej
de kyrkopolitiska spörsmålen skulle bli allmänt bekanta och
föremål för utomståendes kritik.
För mig återstod ingenting annat än att ge mig till
tåls och hoppas på framtiden. Men hvad jag hört af
professor Dalman stod städse lefvande för mig, och jag
längtade innerligt efter att en gång få klarhet i det hela. Jag
fortsatte mina besök i patriarkatklostret, dit jag regelbundet
kom två eller tre gånger i veckan. Jag framställde frågor
rörande ett och annat, som hade afseende på den ortodoxa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
