Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN GREKISKA PATRIARKKKISEN I JERUSALEM 267
för dem med språket. När de kommo till Jerusalem, var
det ingen som förstod dem. Där talades blott grekiska och
arabiska. Dessutom firades alla gudstjänster på det
grekiska språket, och den uppbyggelse, som den ryske
pilgrimen fick af dem, var därför alltid synnerligen ringa.
Enligt Domians mening var det alltså ekonomiska skäl
och svårigheterna med språket, som gjorde, att
pilgrimsströmmen från Ryssland under en lång tid ej var så stor.
Det enklare folket tvekade att bege sig till ett land, där
man ej kunde göra sig förstådd, och där man hade att
erlägga större utgifter än som i ens små omständigheter var
möjligt. Ett djupt behof gjorde sig inom Ryssland gällande
att få förhållandena ändrade. Medel började insamlas för
anläggande af kloster och kyrkor i det Heliga landet.
Offervilligheten var beundransvärd bland såväl de rika som
de fattiga, och resultatet har blifvit, att intet land är så
kraftigt representeradt i Palestina som just Ryssland. Detta
Domians påstående fann jag ock själf rikligen bekräftadt.
Nästan hvarenda arab och grek, som jag stiftade
bekantskap med i Jerusalem, förstod något ryska. Ingen hade
kunnat undgå att sammanträffa med pilgrimerna och lära
sig något af deras språk, ty de komma hvarje år till ett
antal af omkring 10,000. Man talar nästan lika mycket
ryska i Palestina som arabiska, åtminstone i Jerusalem.
Vid julen och påsken formligen öfversvämma ryssarna den
heliga staden. Hvarje gata är fylld af pilgrimer, och
befinner man sig ute på vandring i landet, ser man mången
gång ändlösa tåg, hvilka äro på färd till något kloster.
Särskildt minnes jag Maria Bebådelsedagen år 1911. Jag
vistades då i Nazareth och såg där en karavan på 2,000
pilgrimer draga in. Till långt in på natten varade
gudstjänst-firandet, som ägde rum under bar himmel. Mäktigt steg
sången mot höjden:
»Statt upp, o jord, att bära ut den stora glädjen,
I himlar, höjen edert lof till Herrens ära.
Må den, som tviflar, hålla sig i fjärran,
att ej hans hand besuddlar detta under.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
