Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTEEAT ÜRANMÄL AN
487
Montan, Gustaf. Social kristendom och protestantiskt
församlingsarbete i Frankrike och det franska Schweiz. Med
en inledande uppsats »Social kristendom» af Natanael Beskow.
Uppsala, L. Norblads lokhandel, 1913. Fris 3 kr.
Man känner sig synnerligen tacksam mot pastor Montan
för den inblick han genom sitt arbete gifver i den franska
protestantismens nuvarande kyrkliga arbete. De talrika citaten
och referaten gifva framställningen en karaktär af pålitlighet,
så att läsaren med trygghet följer författarens ledning. Här
och hvar skulle man nog önska, att författarens egna, försynta
och väl motiverade reflexioner fått sig större utrymme tillmätt.
Nu äro dessa hufvudsakligen att finna endast i det mycket
läsvärda slutkapitlet, där förf. framlägger en del önskemål för
vår egen kyrka, önskemål, som framvuxit just ur bekantskapen
med den sociala kristendomen inom den franska protestantismen.
Denna sociala kristendom står i visst motsatsförhållande
till den kristendomstyp, som var förhärskande under midten af
1800-talet, under tiden för »le réveil» med dess stora
predikanter såsom Adolphe och Frederic Monod. Då härskade
individualistisk väckelsekristendom, nu arbetar sig den sociala
kristendomen fram. Förf. påvisar, huru den berömde
Stein-thalerpastorn Obelin kan betraktas såsom denna kristliga
rörelses fader. Dess egentlige upphofsman, pastor T. Fallot, var
ett barn af Steinthal. Han opponerade sig mot den kyrkliga
praxis, som endast tänker på de enskilda själarnas frälsning —
den var icke oriktig, men ensidig —, och höll före, att man
samtidigt måste inverka på individerna och på den miljö, hvari
de lefva. Omvändelsen är omvändelse både till Fadren och till
bröderna. Guds-rikes-tanken borde åter komma till sin rätt,
det glada budskapet om den gudomliga och den mänskliga
samhörigheten (solidariteten). Kyrkan skall icke omedelbart
befatta sig med lösningen af de ekonomiska och sociala
problemen, men väl skall hon inom sitt eget sköte visa, att för henne
religion och moral höra ihop, »att det är därför att
församlingen är en glödande härd för andligt lif, som hon angriper alla
missförhållanden, alla orättfärdigheter såväl i
samhällsinrätt-ningarna som hos individerna».
Solidariteten bör förverkligas först i församlingen. Ett
medel härför fann Fallot i de s. k. brödraskapen, fritt
anordnade samfund inom församlingen, till inbördes broderlig tjänst.
Lärjungar till Fallot ha kommit med nya uppslag. Så har
Elie Grounelle grundat »solidarités», ett slags folkets hus på
kristlig grundval. Sammanslutningar för praktiskt studium af
de sociala frågorna, för sedligt och socialt arbete, för kyrkligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
