Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 W. KUDIN
ställning inom den teologiska fakulteten. Ekman blef
verkligen antagen till docent i exegetik.
Det bör emellertid härvid uttryckligen anmärkas, att
en sådan fråga, som den ofvannämnda, nämligen om hvem
som är författaren till vissa profetiska kapitel i det gamla
testamentet och om tidpunkten för deras tillkomst, egentligen
kan vara fullkomligt oberoende af frågan om dessa kapitels inre
värde såsom profetisk skrift. De kunna ju vara skrifna af
någon annan obekant profet, som lika mycket stått under den
gudomlige andens ingifvelse som den af traditionen angifne
författaren. Denna tradition kan vara ett gammalt misstag,
och en nyare forskning kan väsentligt bidraga till en bättre
förförståelse af den föreliggande profetian. Detta insåg vår
kandidat Ekman alltför väl och tviflade därför icke ett ögonblick,
trots sitt på den ärliga forskningens väg vunna resultat, om
ifrågavarande skrifts profetiska auktoritet. Men det fordrades
icke så litet mod hos honom bredvid hans sanningskärlek
att vid denna tid fritt framträda med uttalande af denna
öfvertygelse, då han ännu blott var en ung profkandidat
till en akademisk tjänst. I hvad mån han sedan tillämpade
denna frihet på sin uppfattning af bibliska skrifter i sin
helhet, veta vi icke. Principen var i alla händelser klar
för honom: å ena sidan Skriftens gudomliga helgd, å andra
sidan forskningens rätt att med frihet undersöka, på yttre
och inre grunder, traditionella uppfattningar af en helig
skrifts författare, tidpunkt, sanningsenligheten af historiska
uppgifter m. m. Detta nu angående en sida af Ekmans
teologiska ståndpunkt, hans förhållande till bibelns bokstaf.
Vi öfvergå nu till en annan sida: hans ståndpunkt till
den före honom gällande kyrkoläran, sådan den är uttalad
i vår lutherska kyrkas symboliska böcker, men äfven sådan
den framträdt i samtida, mera allmänt härskande religiösa
åskådningar.
III.
E:s gudsbegrepp är, enligt skildringen i 2:dra och 3:dje
kap. af hans religionslära, majestätiskt, rent och fullkorn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
