Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 GUSTAF MONTAN
Påskhögtiden nalkades. Under denna tid blef Godet
mycket ensam, enär studenterna i allmänhet reste hem.
Huru han i inre afseende hade det vid denna tid, framgår
af ett bref till en vän, hvarur vi återgifva följande. "Jag
påminner mig ett helt år och sedan månader, långa månader,
under hvilka icke en skymt af frid hugsvalade mitt hjärta,
icke ett leende, som jag tror, for öfver mina läppar. Herren
var där, och jag visste det icke. Det var han, och jag
klagade öfver hans frånvaro. Jag vandrade helt dyster
gråtande, men det var på vägen till Emaus. Jag erfor först
senare hvem han var, med hvilken jag samtalade så
ångest-fullt under vägen och som syntes mig vara endast midt
stackars bedröfliga jag eller någon broder, som ej mäktade
frigöra mig."
Läsningen af Spangenbergs teckning af Zinzendorfs lif,
som just då kom i händerna på honom, skänkte honom ljus.
"Det som tjänade till att öppna mina ögon", säger han,
"var denna bok om Zinzendorf, som skenbart af en slump
kom i händerna på mig; denna bok var den enda bland alla,
jag känner, som kunde döma min kristendom såsom
ickekristendom och min förmenta pånyttfödelse som ren illusion;
därtill kräfdes ett lif. Läror hade jag nog af i hufvudet och
jag lyssnade till dem, troende mig lefva af dem och erfara dem
i mitt inre. Zinzendorfs lif behöfdes för mig, ty jag måste se
ända till öfvermättnad i en verklig och ovedersäglig bild
hvad en i sanning pånyttfödd själ är och att det för en kristen
på jorden trots allt hvad synd ännu bor hos honom verkligen
finnes en alldeles fullkomlig lycka och tillfredsställelse, ett
fullkomligt läkt, fullkomligt älskande och fullkomligt lyckligt
hjärta. Zinzendorfs lif visade mig, såsom intet annat kunnat
göra det, skillnaden mellan barnet och trälen. Det var just
detta jag behöfde: jag var träl och jag trodde mig vara barn.
Detta såg jag mer och mer under vintern, då jag
speglade mitt lif i Zinzendorfs och Pauli lif — det senare i
ljuset af Neanders utläggning af korinterbrefven.
Så nådde jag påskhögtiden med en allt starkare
otillfredsställelse med mig själf. Det var evangeliet, som tryckte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
