Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 K. V. ZETTERSTÉEN
band med titel Traité de la formation méchanique des langues,
et des principes physiques de Vétyrnologie. Här framställer
han (I, 195) följande satser, som vittna om godt omdöme:
"II n’est plus possible å present de reconnoitre quelle est
la plus ancienne langue sur laquelle toutes les autres se
sont formées" och "il n’y a nulle preuve en faveur, soit de
Thébreu soit d’aucun autre langage connu, qu’il soit la langue
primitive". I praktiken urartade emellertid hans teorier till
det rena godtycket. Som prof på hans etymologiska metod
torde det vara nog att anföra, att ändelsen -esse i t. ex.
princesse förklaras som det hebreiska issä ’kvinna* och att
f’H<pai<rcos antages vara = Aph-esta, "le pére du feu" och
Vulcanus = Baal-khan "Dieu puissant".1 En annan
originell etymologi är för öfrigt Sennacherib = senny-cherif
"Pres-byter nobilis" (II, 290).
Hans samtida Court de Gébelin (född 1724, död 1784)2
ansåg persiska, armeniska, malajiska och koptiska för
hebreiska dialekter och härledde ogeneradt grönländska ord
från grekiska, hebreiska och arabiska.
T. o. m. den lärde Matthias Norberg (född 1747, död
1826) föreställde sig, att grekiskan härstammade från
hebreiskan, och hans skrifter innehålla därför rätt underliga
etymologier; så t. ex. skall £’&vo<; vara bildadt af det
synonyma hebreiska oy genom inskjutning af ett -ö-, Xé^a) af
h)D genom metathesis af konsonanterna och Tupö af jtt ’kasta’,
"i det i öfvergick till t:".8
En man, som på detta område stod långt före sin tid,
var däremot den tyske orientalisten Hiob Ludolf4 (född 1624,
död 1704), grundläggaren af den abessinska filologien i Europa.
Själf ett fullständigt språkgeni, skall han hafva förstått icke
mindre än tjugufem olika språk. Jämte denna praktiska
1 Benfey, anf. arb. s. 290.
9 Benfey, anf. arb. s. 282 ff.
8 Delitzsch, Studien uber indogermanisch-semitische
Wurzelvenvandt-schaft, Leipzig 1873, s. 3; Nylander, anf. arb. s. 357.
4 Benfey, anf. arb. s. 236 f.; Flemming, Hiob Ludolf, Ein Beitrag
zur Geschichte der orientalischen Philologie: Beitr. zur Assyr. I, 537—
582; II, 63—110.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
