Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BED JAKEN PAULUS 107
maliels lärohus eller i Israels heliga tempel, ägnades den
unge ifrarens tid ej blott åt studiet af Thora och dess
utläggning utan helt visst också åt bönens öfning.
Men jag hör redan invändningen från någon: detta
bedjande af den oomvände Rabbi Saul kommer oss icke vid.
Det var skrymteri och munväder lika väl som de fariséers,
hvilka Vår Herre så skarpt gick tillrätta med. Bedja kunde
först Paulus, när han blifvit gripen af Kristus. Jag vill ej
tvista med min interlokutör om verkningsfullheten af den
icke-troende Pauli bön. Jag vill endast taga juden Paulus
i försvar, hvad beträffar anklagelsen för skrymteri. ’Man
kan ej gärna med fog beskylla aposteln för att icke
tillräckligt ha brutit med sitt föregående eller att ha sett detta
i för ljus dager. Och dock antyder han ingenstädes i sina
bref, när han med vemodsfull sorg talar om sitt förflutna,
sitt förföljande af Guds församling och sitt vandrande efter
fädernas stadgar, något om en personlig oredlighet i sitt
gudssökande. Det var en öfvermåttan tung vandring, och
den syntes aldrig föra till målet; men nog låg det fullaste
allvar i hans ansträngningar att hinna fram till
gudsrätt-färdigheten, och nog sprungo hans böner, individuella och
konventionella, fram ur ett äkta religiöst behof. Lika
oberättigadt det öfverhufvud är att fordra någon enda yttre
form som en conditio sine qua non för bönen, lika litet ha
vi rätt att afkunna en tvärsäker och nedsättande dom,
såsom vi ofta göra, öfver det bönelif, hvilket rör sig i
statutariska former, om de ock närmast synas oss meningslösa,
ja kanske motbjudande. "Människan ser, hvad för ögoren
är, men Gud ser till hjärtat."
Och dock, hvilken skillnad mellan bön och bön! För
Paulus kändes det helt visst, som om han först nu, efter
det stora genombrottet, kunde bedja så, att det verkligen
förtjänade namnet bön. Allt föregående bedjande syntes
honom som ett fåfängt klappande på Guds slutna himlaport.
Nu stod den upplåten för honom, men hans blick mötte ej
den stränge, oblidkelige domarens anlete; utan dragen af
Jesu Kristi Faders, Vår Faders förlåtande kärlek och af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
