Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄKKEBISKOP EKMAN SÅSOM TEOLOGISK FÖRFATTARE 145
— Han vet nämligen, att han nu kan och skall "af världen
göra ett sanningens, rättfärdighetens och kärlekens rike,
att mänsklighetens organism skall blifva, hvad den nu är
till sin innersta kärna, som är Kristus". — Vi hafva
redan i det föregående sett dylika synpunkter framhållna af
Ekman.
Hvad angår Kristi fullkomliga "rättfärdighet", så hvilar
denna på hans fullkomliga lydnad, som fulländats i hans
död (jfr Hebr. 2:7—9).
Med detta sitt fullkomliga verk, men ock med hela sin
person "öfverskyler Kristus inför Gud våra synder", och detta
har ett uttryck däruti, att han är ett "offer för våra
synder", hvilket i Efes. 5: 2 så förklarats, att han är "Gud till
välbehaglig lukt". Här får Ekman nu ett tillfälle, särskildt
med anledning af Rom. 3: 25, att ingå på betydelsen af
"offer", i första hand de gammaltestamentliga offren.
Offrets hufvudsyfte är icke att vara uttryck för ett straff, utan
att frambära åt Gud "en gåfva", gåfvan af "lifvet"
(blodet). Då en människa frambar ett offer, uttrycktes därmed,
"att det för syndaförlåtelsens erhållande kräfdes, att den
ohelige syndaren "skyldes af något", på hvilket Guds blick
kunde falla med välbehag, nämligen "offergåfvan af lifvet"
(Jfr 3 Mos. 17:11). I motsvarighet härtill "står nu Kristus
inför Gud som en välbehaglig offergåfva, som öfvertäcker
den syndiga mänskligheten och hennes synder. Och då vi
komma inför Gud, i tro förenade med Sonen, sem är
kärkommen, då faller, mänskligt taladt, Guds blick på den
Rene, med hvilken vi äro förenade, och vår synd
öfverskyles. "
"En annan hufvudsak i försoningen är sijndens
omintetgörande och åstadkommande af rättfärdighet hos människan.
Äfven detta ingår i den bibliska framställningen af
försoningen." Detta ser E. däruti, att t. ex. i Hebr. 2:17 f.
Kristi "öfversteprästliga tjänst" är både att "försona
folkets synder" och att göra detta just genom att "hjälpa
dem som frestas". Det är häraf tydligt, säger han,
att syndens öfverskylande och hennes utplånande oupp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
