Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300 GUNNAR RUDBERG
hur konstant deras storlek är. Vi ha uppenbarligen att
göra med utfall af rader på 10—12 bokstäfver i
archety-pus. Bland längre luckor och dittografier märkas två på
71, en på 72, en på 64 och en på 192 (3x64) bokstäfver.
— Liknande resultat ger undersökningen af B, fast
lakunerna där äro mycket färre. Vissa luckor, som förekomma
här ensamt, tyda på en mellanliggande handskrift med
något längre rader. — Syr. sin. pekar åt samma håll, ehuru
växlingen där är mera brokig. Dock hålla sig tydligen de
flesta luckorna kring 10—12 (196 fall), 20—22, 30-33
bokstäfver; denna handskrift utlämnar lika sorglöst som &.
Clark betonar här själf de många undantagen. De ej så
sällsynta utelämningarna på 14—16 bokstäfver äro väl knappt
en tillfällighet, utan torde återge originalets rad-omfång. —
Hvad Bobiensis’ text beträffar, så följer den den allmänna
regeln. Vi ha talrika luckor som motsvara 10—12
bokstäfver i den grekiska texten, andra på omkring 20, 30, 40,
50, 90, 120 o. s. v. Undantagen, som ej låta inpassa sig,
äro ej många. — Den gåtfulla, bilingva codex D — eller
kanske rättare en af dess föregångare — är skrifven %aza
gti/oos, i korta afdelningar efter meningen (såsom de
poetiska böckerna i Gamla Testamentet i LXX-handskrifterna),
kanske just med hänsyn till den latinska öfversättningen
på motstående sida. Dess archetypus torde ej afvika från
de andras; mest betyda luckorna i midten af en oti/oc,
och här finnas många fall af den vanliga typen på 10—12
bokstäfver och mångfald däraf. Ett mellanliggande led med
större rader kan äfven här konstateras. — Om förhållandet
mellan den grekiska och latinska texten i B ha vi här ej
att yttra oss.
Slutligen bör påpekas, att Clark här och där undersökt
lakunerna i citaten hos vissa patres (Origenes, Irenaeus,
Clemens), och äfven här synes åtskilligt tala för dessa
öfverallt härskande smala kolumner med "decimalsystem" ifråga
om bokstäfvernas antal. Ett par längre lakuner hos
Origenes äro mycket upplysande.
Det gäller nu att draga slutsatser ur detta material.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
