Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318 LITTERATURANMÄLAN
ligt af det visserligen mycket omfattande ämnet, framgår redan
af det förhållande, att han trots sin boks 458 sidor ej nått
längre fram än till den babyloniska exilens begynnelse. En
undersökning af bönens återstående historia inom Gamla
Testamentet ställer förf. i utsikt för framtiden.
Det kan ej här bli fråga om någon utförlig redogörelse
för den digra afhandlingens innehåll eller om en motiverad
framställning af dess förtjänster och brister. Endast en
Skematisk öfverblick öfver anordningen och några få kritiska
randanmärkningar.
Hvad är bön? Hur har den uppkommit? Med dessa och
likartade principiella frågor sysselsätter förf. sig i en
inledande afdelning (sid. 1—12). Vid bönens definition
bestämmer han sig — om med rätta, kan enligt recensentens mening
mycket starkt ifrågasättas — för att fatta bön i inskränkt
bemärkelse, hoc est = s. k. begärbön. Härigenom falla
tack-och lofsägandet utanför undersökningens ram. Däremot låter
förf. Välsignelser’ och ’förbannelser’ såsom ursprungliga
begärböner höra inom densamma.
Härefter möta vi, som nyss antydt, ett utförligt (sid 13
—31), men ej alltid fullt korrekt referat af ett par franska
doktorsdissertationer, ett större engelskt populärvetenskapligt
arbete (af Mc Fadyen) och en tysk skiss (af Kegel), hvilka
förut behandlat bönen i Gamla Testamentet.
I kapitlet »Källorna» motiverar förf. omständligt valet af
exilen som (provisorisk) slutpunkt för sin undersökning (sid.
83—38) och ger därefter en bred exposé öfver
Pentateuch-kritikens välbekanta data, källfrågorna i de öfriga äldre
historiska böckerna och spörsmålen om de förexiliska
profetskrifternas ålder och integritet (sid. 38—56). Förf. följer den gängse,
i stort sedt rätt öfverensstämmande, moderna kritiska
uppfattningen. Eventuellt förexiliska psalmer upptagas ej till
undersökning i nu föreliggande del. Den här behandlade tiden
före exilen befinnes lämpligen böra afdelas i två perioder med
skriftprofeternas framträdande såsom gränsmärke.
Sedan materialets olika skikt så inrangerats på sin
verkliga plats i den historiska utvecklingen, ger förf. oss en
öfverblick öfver de sakliga hufvudsynpunkter, från hvilka bönen
under sin gammaltestamentliga utveckling kan och bör betraktas.
En sjufald dylika synpunkter eller moment finner förf.
beak-tansvärda; ja de synas honom vara af så stort värde, att han
låter sin framställning af de två i denna afhandling undersökta
tidsperioderna forma sig rent s. a. s. heptaplariskt efter dessa.
Därigenom går läsaren emellertid miste om ett samladt in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
