Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320 LITTERATURANMÄLAN
jas. Såsom sitt resultat understryker han, att äfven enligt de
äldsta urkunderna individen jämväl i egen sak frambär böner
till Gud och får dem hörda.
Hvad angår bönens föremål (sid. 182—221), så
öfverraskar det oss ej att finna böner om afvändande af fysiskt
ondt resp. ernående af materiellt godt afgjordt öfverväga
sådana om andliga ting. ’Syndabekännelser’ och böner om
syndaförlåtelse framhäfvas såsom särskildt beaktansvärda fall af de
sistnämnda.
Bönens motivering, eller bättre: motiven för tron på
bönhörelse, har redan Köberle i en särskild skrift behandlat.
Förf. kan med sin jämförelsevis breda framställning (sid. 222
—248) näppeligen sägas gå utöfver denne. Den, som skrifver
dessa rader, har icke lyckats frigöra sig från intrycket af en
rätt långt gående torrhet och bristande förståelse för det
religiösa lifvets irrationalitet i förf:s arbete öfverhufvud. Särskildt
starkt tyckes detta drag framträda i denna afdelning, som,
åtminstone rent teologiskt sedt, utgör centralpunkten vid en
undersökning af bönen (se t. ex. sid. 244 f. om Elias, jfr om
Moses sid. 253 f.).
De bägge följande kapitlen sysselsätta sig med ett par
mera yttre moment. Kap. V (sid. 249—273) redogör
förbönens form, dess mera enkla eller utförda art; den poetiska
formuleringen vid välsignelser och förbannelser o. s. v. I
kap. VI (sid. 274—289) erinras vi om hvarjehanda bönen
beledsagande omständigheter, ställningen vid bedjande, fasta
och andra yttre sedvänjor, särskildt som tecken för sorg, etc.
Sist i sjufalden går förf. igenom de olika hebreiska
uttryck för bön (sid. 290—300), som förekomma i
ifrågavarande källskrifter. Man kan med skäl fråga sig, om ej denna
afdelning hellre bort placeras främst.
På fullkomligt analogt sätt är framställningen anordnad
för den följande perioden, från och med de äldsta
skriftprofeterna till exilens början (sid. 301—439). Det torde därför ej
vara alldeles nödigt att här ge en öfversikt af denna del.
Materialet utgöres öfvervägande af Deuteronomium och
deuterono-mistiska partier samt Jeremias’ bok, medan däremot de
tidigaste profetskrifterna ej innehålla särdeles många böneställen.
Anmälaren anser sig slutligen skyldig att påpeka det
synnerligen stora antalet tryckfel, delvis af mycket svår
beskaffenhet, vidare den ej ringa mängden af förbiseenden af olika
slag, bl. a. vid referaten från G. T., samt frånvaron af hvarje
princip för den hebreiska vokalisationen. Det vore dock högst
obilligt att låta dylika brister skymma blicken för den möda,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
