Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I KATEKESFRÅGAN 343
ställning förlägges till tredje artikeln. Med rätta varnar
nämnden för att ställa hela dekalogen enbart under den
belysningen, att den skall lära människan känna sin
vanmakt och så hos henne fördjupa längtan efter Frälsaren.
Däraf skulle slapphet kunna födas och den tanken
uppkomma, att buden egentligen ej voro till för att hållas.
Lagen är icke gifven för att öfverträdas, den är satt till
ledning och vägvisning. Och människan har att göra med
lagen ej blott i sitt svaghetstillstånd, innan hon lärt känna
Frälsaren, utan äfven då hon, stärkt af hans kraft, går till
sina plikters öfning.
Ifråga om andra hufvudstycket torde man utan
tvekan kunna påstå, att tredje artikeln är dén del, där
nämnden lyckats bäst. Nämndens uppfattning af Luthers
förklaring till denna artikel skiljer sig icke obetydligt från
den i vår kateketiska tradition vanliga, men är gifvetvis
historiskt riktigare, religiöst och teologiskt djupare och till
sist pedagogiskt lyckligare. Hvad andra artikeln beträffar,
har nämnden där företagit åtskilliga lyckade
arrange-ment, t. ex. att dit förlägga rättfärdiggörelseläran.
Nämnden har vidare på enstaka punkter förebrakt en mera
afgjordt etiskt-religiöst funderad kristologi, än vi varit vana
vid i vår kateketiska t)ch för öfrigt äfven homiletiska
litteratur. Trots det måste anm. säga, att han ingalunda kan
följa nämnden i hela dess kristologiska resonemang.
Det synes mig otänkbart att taga upp det i en ny
katekes. I öfriga stycken af läroframställningen kan man
säga, att nämnden i stort sedt anslutit sig till en
uppfattning, som så småningom klarnat såsom det bestående
resultatet af den sista mansålderns fördjupade forskningar i bibeln
och hos Luther. Så vidt jag kan döma, har nämnden i sin
kristologi däremot gifvit sig ut på mera opröfvade stigar
och framställt ganska egenartade synpunkter. Nämnden
har gjort detta med full klarhet öfver hvad saken innebär,
och den har för att motivera sin ståndpunkt låtit
behandlingen af andra artikeln svälla ut till en teologisk
afhandling på öfver 50 sidor. För min del kan jag icke komma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
