Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROTESTANTISK DOGMHISTORJA I LJUSET AF MODERN FORSKNING 387
jectuni, till skillnad från de objekt, på hvilka tron riktar sig,
när den syftar till något annat än blott och bart
rättfärdiggörelsen (t. ex. när den ännu ej eger rättfärdiggörande kraft). Ny
var denna synpunkt ej. Redan Luther hade gjort skillnad
mellan tro och t. ex. världslig kunskap med hänsyn till de olika
objekt, som utgöra innehållet. Objektet för den
rättfärdiggörande tron är Guds barmhärtighet, Christus moriens o. s. v. —
Samma uppfattning gick i sina hufvuddrag igen såväl hos
gnesiolutheranerna som hos Melanchton och filippisterna. För
Osiander var trons objekt Kristus i betydelse af den i de
troende inneboende gudomliga rättfärdigheten.
Chemnitz’ utförande af reformatorernas tankegång är
be-tingadt af hans polemik mot den tridentinska läran om
rättfärdiggörelse och tro. Han sammanfattar systematiskt och med
större teoretisk skärpa, hvad reformatorerna mera tillfälligt och
i förbigående, uttalat, utan att i sak gå utöfver deras tankegång.
Han skiljer ut bl. a. fides mortua och historica tantum notitia
— den senare en yttre kunskap om bibelinnehållet, som ej ens
förutsätter instämmande — från fides justificans. Kvar bli så
två arter 1) fides generalis, en allmän kunskap om bibelns
utsagor, förbunden med en generalis assensio af dess genom
Guds allmakt och trovärdighet garanterade sanning och 2)
fides justificans. Fides generalis är ännu icke rättfärdiggörande
— den kan finnas äfven hos oomvända —, men den ingår
som nödvändig förutsättning i den rättfärdiggörande tron.
Men den rättfärdiggörande tron skiljer sig från fides generalis
just genom sitt proprium et principale objectum, försoningen,
syndaförlåtelsen m. m. Tron rättfärdiggör ej, om den omfattar,
t. ex. att Jerikos murar fallit genom ett gudomligt under,
utan endast, om den söker, finner och tillägnar sig det, som
Kristus förvärfvat åt människorna. Detta dess objekt blir sedan
fundamentet för all vidare öfning i tron genom kors, lydnad,
bön, förtröstan.
Denna bestämning är som nämndt riktad mot den
tridentinska katolicismen. Framträder ej omedelbart motsatsen mot
majorismen, synkretismen och Osiander, så hindrar det likväl
ej, att den anlagda synpunkten utestängde äfven dem. — Efter
Konkordieformeln måste de ortodoxa lutheranerna ingå i
strider ej blott mot katolikerna utan äfven mot reformerta och
socinianer. Då tillspetsade sig med full konsekvens
tanken om proprium et principale objectum fidei justificantis till
den viktiga åskådningen om fundamentum fidei dogmatum, ett
urval af de viktigaste, kring fides salvifica sig grupperande i
Skriften uppenbarade trossanningarna. Härmed är indirekt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
