Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
E. STAVE
Och rikedomen ligger ej blott i denna förlängning af
synvidden, i den ökade utsikten öfver hela uppenbarelsens
historia utan äfven i möjligheten att förstå den nya boken.
Om det kanske är någorlunda lätt att säga, hvad den gamla
boken skulle ^ha varit utan Jesus och den nya boken, så är
det icke lätt att säga, hvad den nya boken skulle ha varit
utan den gamla — den hade, kort sagdt, icke varit möjlig.
Utan den gamla boken skulle världen aldrig ha förstått
hvad talet om Guds rike innebär — detta tal, som intager
en så framstående plats i Jesu förkunnelse. Utan den gamla
boken skulle världen aldrig ha förstått, att Jesus kunde göra
anspråk på att vara Messias och dock icke utan vidare ville
bland folket blifva utropad såsom Messias. Utan den gamla
boken skulle världen aldrig ha kunnat förstå meningen med
t. ex. de ord, som utgjorde dagens text i Nasarets
synagoga: uHerrens ande är öfver mig, ty han har smort mig".
Ty enligt den gamla bokens språk betyder besittningen af
anden detsamma som en begåfning med gudomlig kraft, en
utrustning med öfvermänsklig förmåga.
Allt detta och mycket annat förstå vi nu, därför att vi
ha den gamla boken. Om vi icke hade den, ja då hade Jesu
tal i mycket varit oss en gåta.
Men trots allt detta lade Jesus nu ihop boken och
pekade bort från den och till sig själf. Ty han är och
förblir, trots sitt innerliga samband med boken, större än den,
större än de största af dess framtidsförkunnelser. Hans rike,
den Messias han vill vara, den ande han själf äger, och som
han ock meddelar åt andra — de äro vida större, djupare,
innerligare och härligare, än den gamla boken förmått att
framställa.
II.
Den tafla som målas för oss i dagens text — den skulle
nu återkomma i lefvande verklighet hvarje gång vi fira
gudstjänst; den skulle stå som en sammanfattande bild öfver hvarje
kyrkoår och hela vårt enskilda fromhetslif, den skulle vara ett
sammanfattande uttryck för hvad som då sker eller bör ske.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
