Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
G. PISON WETTER
lägga bort alla moderna — eller ieke-moderna —
föreställningar om Jesus och Johannesevangeliet och i stället
besinna, att vi här hafva att göra med en skrift, som är
skrifven för närmare tvenne årtusenden sedan. Vi måste
försöka att försätta oss tillbaka så långt i tiden. Från de
äldsta kristna i något af centra i det dåtida stora romerska
världsriket hafva vi sannolikt fått den skrift i arf, som i
vårt Nya Testamente bär Johannes namn. Och det är den
centrala tanken där, som jag skulle vilja fästa
uppmärksamheten på: Jesus är Guds son. Det är det tema, som i
olika variationer klingar oss till mötes från olika delar af
denna skrift.
Men vi måste erinra oss, att vi här hafva med ett
antikt verk att göra; vi få icke nalkas det med någon
förutfattad mening, icke med moderna frågeställningar och
spörsmål. Vi måste söka att fråga oss, hvad evangeliet hade
att säga sin tids kristna, huru de måste förstå dess ord.
Och om vi därvid icke sällan tvingas att kasta en blick
också på icke-kristen hellenistisk fromhet, får detta ej
förvåna oss. Blott den som känner den antika världen kan
förstå antika skrifter.
I fjolårets väl märkligaste teologiska arbete behandlade
Gröttingerteologen Wilhelm Bousset en kultisk beteckning
för Jesus, termen "Herren Kristus" (xopios Xpiatöc), som så
småningom blef dominerande i urkristlig fromhet och kult,
och menade sig kunna såsom slutresultat fastställa, att
tron på Jesu gudom helt och hållet vuxit fram ur Jesu
ställning i den urkristna kulten, ur hans anropande vid
gudstjänsterna. Det kan i detta sammanhang knappast
blifva fråga om att granska dessa teser, men då vi här vilja
tala om Guds son i vårt fjärde evangelium, vilja vi dock
anmärka, att för Bousset denna titel här ersätter den eljest
i urkristendomen genomgående kyrios Christos, hvilken senare
fullständigt saknas i vårt evangelium. Är nu denna titel i
Johannesevangeliet af kultiskt ursprung? Är Boussets tes
här riktig eller icke?
För den, som söker jämföra de epitet, som de olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
