Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Militarism, vetenskap och ideal.
(Ur de neutralas korrespondens.)
Berlin i december 1914.
I utlandets press möter man dagligen slagordet "den
preussiska militarismen". För den neutrale iakttagaren är
det ofta svårt att förstå hvad som egentligen skall
betecknas därmed, n. b. om han lärt känna Tyskland af egen
erfarenhet och närmare än den flyktige turisten kunnat
göra.
Det ligger väl närmast till hands att uppfatta ordet
som betecknande motsatsen mellan folkviljan och en
densamma påtvingad regim, som utgår från en liten minoritet
af maktägande, hvilka för att uppnå egna fördelar och
intressen fängslar och våldför sig på nationen. Men i detta
fall är det tillräckligt att kasta en blick på de verkliga
förhållandena, för att man skall se, att det väl knappast
någonsin i världshistorien förekommit, att en motsats varit
så litet märkbar som just nu i Tyskland. Tvärtom, detta
krig föres från det tyska folket så att säga, på grundlag
af instinkter, af de elementäraste instinkter, nämligen
själf-uppehållelsedrift och nödvärje. Dessa instinkter behärska
folket i så hög grad, att den "militäriska regimen"
knappast är i stånd att skaffa den våldsamma strömmen af
frivilliga aflopp. Endast en del af de öfver 2 millioner
frivilliga ha hittills beredts plats vid fronterna, och likaledes
har man endast haft användning för en del af de summor,
som den finansiella offervilligheten ställt till förfogande.
Det är möjligt att man med ordet "militarism" i vissa
fall menar något annat, nämligen att råa, barbariska ideal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
