Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L1TTEEAT URANMÄLAN
59
Faye erkänner, att gnostikerna voro fyllda af sina egendomliga
idéer, innan de blefvo kristna. Om nu namnet »gnostiker»
tillägges dem efter sedan de blifvit kristna, såsom de Faye
vill, eller namnet »gnosticism» tages i anspråk för samma
företeelse redan i dess förkristna form, såsom Bousset vill, det gör
föga till saken. Det bestående i Boussets bok är uppvisandet
af, huru de typiska gnostiska idéerna härröra från den
hellenistiska paganismen samt huru de leda sina rötter till alla de
skilda kulturcentra, från hvilka den hellenistiska
blandningskulturen öfverhufvud har hämtat sin näring. Det bestående i
de Faye’s arbete är, att han, bättre än Bousset på grund af
sitt bristande intresse för denna synpunkt förmått, lyckats att
på grundval af litterär kritisk analys af dokumenten skilja isär
de olika riktningarna och t. o. m. få fram olika, ganska skarpt
skilda personligheter. Därigenom har det ock blifvit honom
möjligt att skrifva en verklig gnosticismens historia. Så
komplettera de förträffligt hvarandra, dessa båda lärde, och kunna
sida vid sida berömma sig af att jämte Adolf Harnack ha gifvit
vetenskapen de bästa framställningar som finnas af
gnosticismens ytterst intressanta men tillika högst komplicerade
företeelse. J. L.
Joh. Lindblom: Das ewige Leden. Eine Studie über
die Entstehung der religiösen Lebensidee im Neuen Testament.
Uppsala, A.-B. Akademiska Bokhandeln. Leipzig, Otto
Har-rassowitz in Kommission. (Arbeten utgifna med understöd
af Vilhelm Ekmans Universitets fond, Uppsala, 15), V + 252
sid. Pris kr. 6:25.
Med ofvanstående arbete af docenten Lindblom har den
svenska exegetiska forskningen fått ett bidrag, hvaraf den har
anledning att känna verklig tillfredsställelse. Förf. har till
föremål för sin undersökning upptagit frågan om betydelsen af
lifvets idé i Nya Testamentet, men då denna fråga icke kan
förstås utan samband med hvad Gamla Testamentet lär och
icke heller utan ett djupare inträngande i den hellenistiska
religionsspekulationen och den hellenistiska mysteriereligionen,
har förf. måst ägna 155 sidor, alltså mer än hälften af sitt
arbete, åt dessa prolegomena, innan han kommit in på Nya
Testamentet. I betraktande af det närvarande läget inom den
hithörande vetenskapliga forskningen har detta varit en
nödvändighet. Och hvad förf. här, särskildt i fråga om
fastställandet af hellenismens åskådning, presterat förtjänar allt
erkännande. Ty medan han beträffande Gamla och särskildt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
