Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE SVENSKA DOMKAPITLEN OCH DERAS OMORGANISATION 77
domstol, oberoende af den världsliga öfverheten. Men vid
mötet visade sig ock redan känslan af, att kapitlens
katolska prelaturform ej passade för den evangeliska kyrkan,
och önskan om att bredvid stiftstyrelsen och kyrkotukten
äfven undervisningen och därmed ledningen af kulturarbetet
i Sverige måtte bli en central uppgift för kapitlen. I
sistnämnda riktning gick ock Karl IX.s förordning för kapitlen
1604, enligt hvilken de skulle bestå af biskop, kyrkoherde,
syssloman, rektor, teol. lektor och konrektor, alltså till
hälften af lärare; de gamla prelaturerna med deras speciella
uppgifter försvunno helt (t. ex. domprostämbetet) eller
öfvergingo på de nya lärarna (såsom pænitentiarie- och
dekansysslorna). Karl IX hade emellertid med sina kal vinska
tendenser föga sympati för hela kapitelinstitutionen, som
han sökte hålla nere; i de nya lagförslagen 1608 och 1619
fick den föga eller intet rum, och biskoparna skötte mest
sina stift själfva. Därtill kom under Gustaf II Adolf genom
Sveriges närmare beröring med Tyskland en farlig
sammanblandning af de tyska konsistorierna och de svenska
kapitlen (hvilka ock från omkr. 1620 ett halft århundrade
allmänt kallades konsistorier; beteckningen har bibehållits
för-Stockholms stads kapitel och stundom äfven för Lunds
domkapitel). För den grundväsentliga skillnaden — domkapitlen
en rent kyrklig institution som vid biskopens sida och under
hans ledning utgjorde kyrkans organ för stiftstyrelse,
konsistorierna ett statens organ, ett af landsfursten tillsatt kollegium
för handhafvande af hans landsherrliga kyrkoregemente —
hade man i allmänhet i den tidens Sverige ej klar blick.
Sträfvan på ledande håll blef ett generalkonsistorium och
under detta f. d. kapitlen som konsistorier. Men en man
hade sinne för det nationella arfvet, och från honom kom
den sista viktigaste fasen i de svenska domkapitlens
omgestaltning.
När biskop Johannes Rudbeckius genast efter ankomsten
som biskop till Västerås ökade lärarekrafternas antal vid
katedralskolan, fingo äfven de nya lärarna plats i kapitlet.
En konsekvens häraf blef, att då genom det berömda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
