Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262
EDV. LEUFVÉN
Hela denna föreställningsvärld är genomgående juridisk.
Själens öde bestämmes med matematisk noggrannhet i form
af straff eller lön, allt efter människans etiskt-religiösa
status under jordelifvet. Från denna synpunkt är det
begripligt, att man, såsom nyss antyddes, kasuistiskt tänkte
sig möjligheten, att hos somliga människor det onda och det
goda likasom balanserade hvarandra; en dylik rent mekanisk
uppfattning utbildades ju äfven på judendomens område
med utförd rabbinsk spetsfundighet. I sammanhang härmed
erinras om, att människans själ på Cinvatbron möter sitt
förkroppsligade jag, sin egen religion eller sin personliga
trosbekännelse. Ur denna i sig själf djupsinniga tanke
talar känslan af jordelifvets sedliga ansvar, men också
ansvarets hårdhet. Menniskolifvets jordiska beskaffenhet blir
i själfva verket afgörande, och någon utveckling eller
förändring af själens kvalitet kan icke tänkas.
Mellantillståndet är straff och lön, men är icke utveckling. Och då
utvecklingen saknas, blir mellantillståndet ett perdureradt straff,
resp. lön. Den juridiska rättfärdigheten, kombinerad med
ansvarskänslan inför jordelifvet, ledde till att från
mellantillståndet uteslöts det, som kunde innebära en vidare
utveckling bortom jordelifvet af individen i sedligt-religiöst
afseende. Ur den persiska religionen talar det sedliga allvaret,
förenadt med den kyliga tanken, som i tillvaron sökte
skilja mellan godt och ondt, rent och orent, och som sökt
betvinga det onda och föra det goda till seger. I en dylik
andlig jordmån har den religiösa mystiken ingen plats.
Och det är på frånvaron af detta mystiska drag, som vi
här velat fästa uppmärksamheten. Mystikens drömmar ha
föga resonans iden värld, som uppbäres af pliktmedvetandets
lugna och klara tankar. Persernas i öster belägna
broderfolk ha med sin mystiska anläggning haft hårda ord att
säga om hvad de kallade "gärningsvägen". Men perserna
själfva ha såsom ett Ahura Mazdas stridande folk valt den
föraktade gärningsvägen. Inför lifvets kräfvande uppgifter
ha mystikens drömmar bleknat, medan den indiske brodern
vid Ganges’ stränder i kontemplationens förakt sett ned på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
