Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYAEE LITTERATUR TILL DEN RELIGIÖSA TOLERANSENS HISTORIA 283
kanska människorättigheternas ursprung 1906 velat visa, att
dessa ej bero af den religiösa toleransen i Nordamerika på
1600-talet, hvars existens han för öfrigt ifrågasätter.
Bur-rage visar ock i sitt ofvan anförda arbete, att man ej får
öfverskatta independentismens och Williams betydelse i
Amerika. Full utveckling fick toleransen i teori och praxis först
på engelsk independentisk mark genom Milton och
Cromwell; om ock med politiskt nödvändigt uteslutande af
katolikerna. Visserligen kom ett bakslag med den Stuarfska
reaktionen 1560—88, då den fullständiga toleransens tanke till en
tid fann hem hos kväkarna och Vilhelm Penn (F. S. Turner:
The Quakers2 1911, J. Rovntree: Society of Friends 1908
(bra), S. G. Fisher: The true William Penn 1900, C. Grant:
Quaker und Courtier 1907, W. C. Braithwaite: The
Be-ginning of Quakerism 1912). Men så småningom
medverkade Englands förvandling till världshandelns folk, den
"urbana" kulturens framträngande, levellers och de socinianska
inslagen, bildandet af whig-partiet, den uppblomstrande
naturvetenskapen, den engelska deismen och rationalismen
och faran från den katolska motreformationens nya anlopp
att samla alla protestantiska engelsmän omkring den ur
protestantismens innersta religiositet genom religiös kamp
framvuxna toleranstanken. Så realiserades denna, om ock
med vissa begränsningar, i den stora toleransakten 1689.
Och samma år kom en lika viktig faktor i John Locke’s
Epistola de tolerantia, som gaf tanken dess fulla teoretiska
motivering, ej blott ur religiös utan framför allt ur den
moderna naturrättens synpunkt. Därmed var den religiösa
toleransens seger gifven. Detta sålunda i korthet
skisserade viktiga utveckligsskede 1660—89 behandlas på ett
vägledande sätt af H. F. Russel Smith: The theory of
re-ligious Liberty in the reigns of Charles II and James II
1911, i samlingen Cambridge Historical Essays XXI. Den
är med sitt ringa omfång ett af de bästa bidragen till vårt
ämne. Särskildt dröjer den vid Locke’s betydelse för
toleransen. Denna afslutande centralpunkt har ock förut
förtjänstfullt behandlats af F. Lezius : Der Toleransbegriff Loc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
