Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM FLODMYTER
335
Polyhistor äfven han skulle upptagas till himlen. En annan
upplysning, Abydenos lämnar, är, att regnflödet varade tre dagar
blott. Hvad för öfrigt hans skrifning af namnet på hjälten
beträffar: Sisithros, är detta naturligtvis blott är en variant
af Xisuthros. Detta sistnämnda skall behandlas utförligare
efter meddelandet af kilskriftsberättelserna. För öfrigt är
Abydenos’ referat litet slarfvigt, då han alldeles glömmer
att berätta, hur det gick Sisithros’ följeslagare. Dessutom
underlåter han att nämna, huruvida Sisithros äfven förde
djur med sig i sitt fartyg. — De fåglar, han släppte ut,
kunna ju vara medförda blott för att därmed kunna orientera
sig (se ofvan sid. 329).
Det är också rätt påfallande, hur båda varianterna noga
hålla före, att inte blott materiella skatter bevarats undan
floden utan äfven andliga: böckerna om "början, midten och
slutet" gräfvas ner för att bevaras; på samma sätt medföras i
kilskriftsberättelsen handtverkare och verkmästare; vi stå här
tydligen inför ett folk, där känslan af den andliga kulturens
värde var större än hos det israelitiska — ett folk sålunda,
där redan mycket tidigare kulturen stod högt. —
Emellertid, med undantag möjligen för de båda uppgifterna, att
Xisuthros blef upptagen i himlen, och att styrmannen kom
direkt från Gud, visar dock Berossus’ berättelse en
afblek-ning i sin framställning, som tyder på, att det måste vara
först i ett mycket sent stadium af denna sagas utvecklings
den här föreligger. Den visar den där afslipningen och
afrundningen, en sak får, då den länge varit i bruk. Det
finnes ingen poesi, ingen ursprunglig friskhet öfver den,
såsom t. ex. i J:s berättelse — ehuru detta delvis också kan
bero på, att det är via en kristen biskop, vi känna sagan.
Helt annorlunda blir däremot stämningen, då vi komma till
kilskriftsberättelserna, till hvilka vi härmed öfvergå.
Först ett par anmärkningar. Det är redan med några
ord berördt, huru denna berättelse upptäcktes, äfvensom att
den utgör blott ett led i ett stort epos, behandlande den
babyloniske hjälten Gilgamesch, öden. Dessa äro
upptecknade på tolf taflor, som hittats i Aschschurbanipalsbiblio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
