Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
378
LITTERATUKANMÄLAN
teologiska natur och dess frändskap med den judiska filosofien,
för hvars förklarande förf. t. o. m. antyder möjligheten af
ett personligt sammanträffande mellan brefvets författare och
Filon, behandlar förf. i två afdelningar Hebréerbrefvets
kristologi. I den första undersökes densamma underrubriken »Jesus
Kristus Guds son», i den senare under rubriken »Kristus och
frälsningsverket». Att Jesus är Messias och Guds son är för
Hebréerbrefvets författare ett axiom, som icke behöfver någon
bevisning. Däremot utför denne innehållet i dessa begrepp
på ett för honom egendomligt sätt. Kristus är preexistent, en
föreställning som förf. ägnar en jämförelsevis ingående
undersökning, hvars resultat är, att förf. anser den böra förklaras ur
den judiska apokalyptikens lära om den preexistente Messias,
sådan den finnes uttalad i Henoks bok och i 4 Esra. Därefter
undersökes Kristi människoblifvande, och härvid konstaterar
förf., att Hebreerbrevet icke har utbildat någon närmare
föreställning om huru den preexistentes människoblifvande har gått
till. I sammanhang härmed sammanföras de drag i Jesu
historiska lif, som brefvets författare gör användning af. Första
afdelningen slutar med en redogörelse för Hebréerbrefvets lära
om Jesu upphöjelse, där det bl. a. anmärkes, huru
uppståndelsen icke erbjöd för brefvets författare samma rika teologiska
användning som upphöjelsebegreppet, hvilket i Hebréerbrefvets
kristologi är ett förgrundsbegrepp. I den andra afdelningen
undersöker förf. först frälsningens historiska realiserande och
sedan betydelsen af frälsningen genom Kristus.
Falks lilla afhandling utgör ett erkännansvärt försök att
intränga i en nytestamentlig specialfråga. Knapphet och
klarhet äro två goda egenskaper, som utmärka den. Den förra
synes dock understundom gå väl långt, särskildt på sådana
punkter, där förf. blott nöjer sig med att återge Hebréerbrefvets
föreställningar, afstående från alla annars nog så frestande
försök till dessa föreställningars inställande i större sammanhang
till jämförelse eller genetisk förklaring.
På en punkt vidgar sig undersökningen till ett lofvärdt
försök till en sådan genetisk förklaring. Det är vid
behandlingen af preexistensläran. Förf. förklarar den som sagdt ur
den judiska apokalyptiska Messiasteologien. Här må dock
anmärkas, att det knappast går an att isolera föreställningen om
formell föruttillvaro från föreställningarna om den
preexistentes funktioner. En preexistent Messias, som varit
världsskapelsens förmedlare och den gammaltestamentliga uppenbarelsens
bärare, finnes, så vidt jag vet, icke i den judiska apokalyptiken.
Inför en sådan gestalt går nog tanken snarare till de hellensk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
