Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTEEATUEANMÄLAN
431
ter: de antika färde vägarne och de antika fortskaffningsmedlen.
Han lofvar att längre fram supplera detta sitt arbete med en
skildring af den dåtida samfärdselns allmänna betingelser
liksom af trafiken själf.
För oss, som i så utpräglad grad lefva i samfärdselns
tecken, går det lätt att underskatta trafikväsendets utveckling i
Romarriket. Naturligtvis kan den antika samfärdseln icke
uthärda jämförelsen med ångans och elektricitetens tidehvarf, men
vi behöfva icke gå längre tillbaka än till midten af förra
århundradet för att, enligt fackmannaomdöme, antikens
samfärdselsväsen godt skall kunna mäta sig med nyare tiders.
Förf. ger en öfversiktlig framställning af de stora
stråkvägarne i imperium Romanum under hänvisning till äldre och
nyare "litteratur öfver detta ämne. Han beskrifver vägnätets
kolossala utsträckning och dess olika hufvudgrenar, hvarvid
naturligtvis den berömda tabula Peutingeriana bildar
hufvudkällan för vår kunskap. Men också den oerhörda kostnad och
den utomordentliga omsorg, hvilka världshistoriens förnämste
vägbyggare, romarne, nedlagt på skapandet af dessa trafikleder,
äro visserligen värda de hedersomnämnanden, som gifvas dem.
För den som älskar att så lifligt som möjligt se för sig
missionären Paulus på resande fot, är det af värde att här få
en kort och klar öfversikt öfver dåtidens vägnät, och han sitter
gärna ner med Steinmann och räknar öfver de paulinska
färdevägarnes längd (sid 35 f.). Beundran för den store apostelns
arbetsprestation, rent fysiskt betraktadt, skall förvisso icke
minskas genom en dylik räkneoperation.
Med nöje läser man jämväl, hvad förf. i stora drag har
att meddela om antikens fortskaffningsmedel: statens postväsen,
privat ekipage och hyrkusk verk, bärstolar och riddjur. Man
kan ju fråga sig, hur förf. kan vara så säker på, att Paulus
endast två gånger under sina för oss kända färder sannolikt
tillryggalagt vägen i sadeln, hvarvid han gissar på åsna eller
mula såsom riddjur snarare än häst, då detta djur undveks af
rättrogna judar (sid. 49). Till landvägarnes trafikmedel komma
de maritima förbindelsernas. Förf. påpekar härvid, hur man
ofta gör sig för låga föreställningar om dessa senares
betydelse. Den vanliga uppfattningen om sjöfartens fullständiga
nedläggande under vintern torde icke vara riktig.
Steinmann gör — något som knappast behöfver sägas—icke
anspråk på att ge en vare sig originell eller uttömmande
framställning af sitt ämne. Men hans studie fyller en uppgift just
genom att lämna en kortfattad orientering. Den som är
intresserad af ytterligare information, kan lätt vinna sådan i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
