Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
438
LITTERATURANMÄLAN
af hebreiskan; man kunde kanske ock tänka på ett grekiskt
év ö[i[xaaiv; ändringen förklaras lätt genom det följande sv zoIq
Xe&eoi — 29,8b synes mig arc5 åXsYj^oaövfl (dativ) bäst; sm,
med dat. synes vara vanligt hos Syrak. V. 23 är väl ofodac i
ovstSiajxöv olxiag objektiv gen. (»av ditt hus» eller, om så
skall vara, »din hembygd») — hvarmed jag ej absolut försvarat
denna läsart. — Om o’6up 50,18 är ursprunglig läsart, blir TuXsicucp
rätt svårt (»af folkskaror uppfylld» eller ännu mer »vidsträckt»).
Skulle man kunna tänka på 7cX7]psoTdT(p, som lätt förvanskades?
I detta samband kan nämnas förf:s utredning i kap. IV
af namnet: Jesus, son af Eleasar, son af Sira. Kanske borde man
dock som den ursprungliga grekiska formen upptaga Stpcr/, som
möter senare, ej Sstpa^. Då tolkningen skett så tidigt som
omkring år 130 (jfr kap. V, s. 84), är det väl ovisst, om
itacis-men med ty åtföljande stafning slagit igenom så, att vi utan
reservation få skrifva et.1 — Det medeltida sammanfallet af i
och y i uttalet har skapat formen Syrak, som i modern tid
endast vi synas ha bevarat. Intressant är påpekandet, att i
och y i namnet växla rent geografiskt.
Viktiga ur kultur- och litteraturhistorisk synpunkt äro
kapitlen II och III. I det förra, »Syraks betydelse i svenskt
fromhetslif», visar förf., hvilken roll S. spelat i vår kristna
förkunnelse, i andakts- och undervisningslitteraturen, från
medeltiden, öfver reformationen, Laurentius Petri och Gustaf Vasa
och storhetstiden, fram till nittonde århundradet, äfvensom
hans insats i svensk poesi, från Columbus och Lucidor fram
till Wallin, Franzén och 1819 års psalmbok. Inflytandet bröts
egentligen först, då bibelupplagorna mer och mer under
Brittiska bibelsällskapets inflytande uteslöto apokryferna. Bristen på
tidsenlig öfversättning har åtminstone försvårat återupptagandet.
I kap. III utredes frågan om källorna till våra äldsta
Syrak-öfversättningar med den säkra metod, som t. ex. prof.
Stave användt i fråga om de äldsta upplagorna af Nya
Testamentet (1526 och 1541). Syraköfversättningarna af 1536 och
1541 äro i det närmaste lika och återgå på Lutherbibeln at
1534 — i motsats till vissa gammaltestamentliga böcker af
1536, hvilka ha äldre Luther-öfversättningar (jämte Vulgata)
till källa. Ofversättningarna visas vara gjorda af Olavus Petri.
— I 1541 års bibel följes Luther af 1534 mera slaviskt, troli-
1 För det egendomliga y i slutet anför förf. s. 75,4 moderna
paralleller. Vi kunna därtill "erinra om den nutida grekiske
språkforskaren XaxCtöaxu;, som i latinsk skrift heter Hatzidakis. I en
korrespondens från Stockholm i tidningen cO véoc; cciwv för några år
sedan skrefs vår Riddarholme TtåaXydXixr].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
