Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KATEKESUNDERVISNING UNDEft KONSTANTIN DEN STOEES TIDEHVARF 109
längtan efter Gud löper som en grundtråd genom hela
undervisningen, liksom ock viljelifvets betydelse vid själslifvets rätta
utgestaltande ofta understrykes. — Någon närmare skildring
af huru frälsningsprocessen subjektivt förlöper, således någon
beskrifning af ’nådens ordning’ i vår mening, finnes däremot
ej. Och hvad som kanske ännu mera förvånar är, att ingen
framställning finnes om bönen: visserligen som vi ha sett
en utläggning öfver innehållet i Fader vår liksom i vissa
andra viktiga liturgiska böner, men däremot intet om
bönelifvets egentliga innebörd eller maningar till dess bruk.
Hörde äfven detta till det, som under katekumentiden hade
behandlats eller var bönelifvet ännu inskränkt till det
liturgiskt reglerade, så att fastor och botgöring så att säga
fick intaga det enskilda bönelifvets plats? — Hvad
bibelkunskapen beträffar ha vi sett, hur denna företrädesvis
framträder i gestalten af bibelbevisning, som vid de olika
troslärornas genomgång till hvarje viktigare punkt fogar en
rad bibelställen, som tjäna att belysa och djupare grunda
den mening som företrädes. Särskildt ha vi sett detta vara
fallet, när det gällt framställningarna om den andra
gudomspersonens uppenbarelse och verk genom inkarnationen,
korsfästelsen, uppståndelsen och parusien, ej mindre än den heliga
andens tidigare verksamhet. På några ställen, t. ex. vid
framställningen af Guds nåd i botlektionen, af
Kristusuppenbarelsens nödvändighet och förberedelse i
incarnationslek-tionen samt af andens verk under det gamla och nya
förbundets tid, ha vi sett hur de anförda bibelställena samla sig till
ett slags frälsningshistorisk betraktelse med syndafallet eller
Mose utväljande såsom utgångspunkt och Kristi första eller
andra ankomst såsom slutpunkt, dock ännu allt trefvande
och osäkert; de isolerade berättelserna äro ännu hufvudsaken,
innan Augustini ’de civitate dei’ sett dagen. — En observation
rörande bibelkunskapen, som vi också berört, är att både
berättelser och utsagor helst anföras ur gamla Testamentet,
som tydligen ännu framträder såsom helig skrift framför nya:
såsom vi anfört erkänner Cyrillus en gång öppet att
de nytestamentliga händelsernas ådagalagda förutsägelse i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
