Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204 LITTERATURANMÄLAN
detta folks religion, har ock med lika stor energi sökt
klarlägga Israels beroende af babyloniska och egyptiska förebilder
i fråga om dess religiösa sånger. Ofvanstående skrift, som
ut-utmärker sig genom ett synnerligen klart och lättfattligt
framställningssätt, har upptagit Gunkels tankar och tillämpat dem
på en särskild grupp inom Psaltaren, de s. k. kungspsalmerna.
Förf. räknar dit ps/2; 18; 20; 21; 45; 72; 89; 101; 110; 132
och några andra.
Förf. behandlar först frågan om huru dessa psalmer skola
uppfattas och häfdar därvid med styrka, att de åsyfta en
närvarande israelitisk eller judisk konung. De härröra
följaktligen från Israels konungatid och äro alltså författade före exilen.
Beträffande flera af ifrågavarande psalmer torde han härvid kunna
påräkna stöd af flera bland de nutida exegeterna. Men ifråga om
andra, t. ex. ps. 110, torde saken knappast ännu vara så afgjord
som han förmenar. Förf. framhåller (sid. 33), att konungen i
Israel, i likhet med Melkisedek, hade »rätt att omedelbart
träda fram tör Gud och tör sig och sitt folk mottaga den
välsignelse, •• som strömmade från Guds nåd»; »konungen var tör
detta folk en verklig ’frälsningsgärning’», ja det är, menar
han, ingenting som hindrar »att tänka sig’, att redan
David eller i hvarje fall Salomo proklamerat sig som konung
’efter Melkisedeks sätt’». Med en sådan förklaring är det
visserligen möjligt att hänföra psalmen till förexilisk tid. Men
något egendomligt är det i hvarje fall, att i andra
kungspsalmen hvarken konungens prästerliga rättigheter eller Melkisedeks
namn uttryckligen åberopas. Flera utläggare äro därför benägna
att hänföra denna ps. till Mackabéertiden. Förf. säger sig ha
vunnit den öfvertygelsen, att det icke finnes en enda ps. i hela
Psaltaren, som härrör från en så sen tid (sid. 17). För läsare
af hans skrift, som känna de nutida psalmkommentarerna,
skulle det ha varit en mycket stor fördel att få lära känna de
närmare grunderna tör en sådan öfvertygelse, så mycket mera
som det synes ofattligt att en äfven i religiöst hänseende så
stormuppfylld tid icke skulle ha lämnat en enda psalm efter sig.
Naturligtvis är det svårt att framställa fullt afgörande bevis
tör tillvaron af mackabeiska psalmer, man måste här räkna
med större eller mindre sannolikheter. Men att utan vidare
förneka deras existens kan man icke. Förf. uttalar sig lika
bestämdt mot den kollektiva uppfattningen af det i Psalmerna
talande subjektet och håller före, att denna uppfattning
hädanefter kommer att omtalas bara som ett »kuriosum» (sid. 20).
Här begår han en lika stor öfverdrift, som man från andra
lägret begått, då man menat, att den kollektiva uppfattnin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
